Hitta ditt ex

Pilotavsnitt för “Smedjan”

2020.07.07 20:10 Kalla-mig-Grodan Pilotavsnitt för “Smedjan”


Grodansson går in i den stora studion och sätter sig i sin bruna fåtölj och sätter händerna på skrivbordet som står i mitten av rummet.
Applåder
"Hallå hej!
Välkomna ska ni vara till pilotavsnittet för Smedjan. Dagens program:
Breaking news från regeringskrisen
Kommer Ola Ullsten avgå som partiledare?
och sist men absolut inte minst en intervju med Socialdemokratiska Arbetarpartiets partiledare Karl Götefors.
Applåder
Så som ni alla vet var jag en del av denna skrämmande regering. Och jag har massor med inside information. Så först för er som har missat. Under inatt och idag har vår nya regering regeringen Ullsten kollapsat helt. Det började med att Kristdemokraterna tyckte att Konservativ Samling skulle få Vice-statsminister posten, folkpartiet svarade då med att de inte tyckte det var Kristdemokraternas ensak och yttrade att de var ett minimalt spärrparti. Kristdemokraterna blev förbannade och lämnade idag regeringen. Konservativ samling blev förbannade för att Kristdemokraterna blev det så de lämnade också. Sen kommer vi till lilla mig. Varför lämnade jag egentligen? Jo jag ansåg att regeringen var ganska kass och dysfunktionell och har lämnat ut ett pressmeddelande gällande saken om ni vill ha ännu mer ingående om varför jag lämnade. Vänstern menar på att detta är ett bevis på att högern är dålig på att regera och högern menar att allt är folkpartiets fel. Kvar står den ensamma vargen folkpartiet och inser att de klantat till det rejält. Folkpartiet har en svår sits just nu ska de välja den socialistiska vänstern eller den läskiga högern? Vad tycker ni där hemma och i publiken rösta i vår app.
Resultatet
57% för vänstern och 43% för högern
Där har vi det alltså svart på vitt Ola Ullsten och hans kompanjoner bör alltså regera med sossarna. Eller så enkelt kanske det inte är men ändå. Vad vi kan klargöra är att Ullsten har lite problem och måste ta en klar ställning gällande detta. Men nu tycker vi pratat tillräckligt om tråkiga Folkpartiet. Så nu ska prata om högerextrema Konservativ samling eller jag tror de är högerextrema iallafall vänsterpartierna brukar säga det ganska ofta så det måste ju stämma. Konservativ samling lämnade regeringen då de tyckte synd om lilla Kristdemokraterna eftersom att dumma Folkpartiet sade att de var små. Är det bara jag eller låter inte det här som en barnbok. Riksdagen är skolgården regeringen är sandlådan. Men Konservativ Samling och Kristdemokraterna har alltså bestämt sig för att själva agera och kanske vilja bilda en egen regering. Detta kräver dock stöd från andra partiet och det enda partiet som är mest villiga att styra med dem. Eller finns det någon hemlig deal mellan SAP och KD kanske? Vem vet……
reklam
Hejsan och välkomna tillbaka till Smedjan.
Fanfar
Det är inte bara regeringsbildning som inte fungerar inom folkpartiet utan inom partiet verkar ett växande missnöje med den nuvarande partiledaren Ola Ullsten vara brett. Frågan är om han kommer bli avsatt eller sitta kvar som partiledare. En sak är säker iallafall och det är att Folkpartiet satt sig i en jävlig sits. Vad jag tror är problemet är att Folkpartiet inte hittat sin identitet. De verkar inte veta om de är höger eller vänster. Om Ola skulle lyckas behålla statsministerposten då tror jag verkligen att förtroendet för honom kommer växa. Nu har vi en omröstning igen ta upp smedja-appen och rösta, har ni förtroende för Ola Ullsten.
Resultatet
67% Nej och 33% Ja
Då var det klart. Uppenbarligen verkar det som att folk i allmänhet har ett bristande förtroende för Ola Ullsten. Men jag tror att om han tar tag i partiet och för det i en mer specifik inriktning och styr upp det så tror jag att han kan rädda hans katastrof till regering.
Nu till dagens fråga.
Nefan Söfvén:
“Du som är folkpartist hur kan du tala så negativt om ditt egna parti?”
Tack Nefan för frågan jag som programledare söker mest efter att vara neutral och lite rolig och kommer inte vinkla det i fördel för folkpartiet. Sedan bör även klargöras att jag i detta nu funderar på om jag verkligen hör hemma i ett politiskt parti nu när jag tagit på mig rollen som programledare. Jag kommer att driva med alla och även försöka få fram svar från alla. För att försöka förstå mig på våra politiker.
Men nu till en oerhört spännande intervju med Socialdemokratiska Arbetarpartiets nya partiledare Karl Götefors.
Applåder
Karl Götefors sätter sig i soffan vid som står bredvid skrivbordet
För det första vad anser du om denna regeringskris och vad tror du är grundproblemet?
“Vi socialdemokraterna och jag personligen ser denna krisen som ett slöseri med tid och tecken på att högerns enighet endast är utåt men brister vid minsta konflikt.”
Verkar inte denna konflikt som en ganska stor konflikt?
“Jodå, denna konflikt verkar vara rätt stor och även om jag inte har all fakta då det varit intern kommunikation som brustit så verkar det vara till stor del statsministern självs fel till krisen. Denna krisen kommer nog att skapa en splittring inom högern under ett bra tag framåt, något vi ser gott på.”
Men om en splittring då sker inom högern kommer ju en ny regering antagligen behöva tillträda. Vad ser ni som ett rimligt regeringsalternativ?
“I nuläget anser vi att en ren SAP regering har störst chans att komma igenom kammaren, det kommer att vara en regering beroende av både vänsterblocket och ett annat parti men det har större chans än FP som annars är det stora alternativet.”
Men vilka partier kommer ni då försöka hitta stöd från? Speciellt från högerpartierna tänker jag?
“Närmast i nufallet skulle vara KD, men vid enstaka frågor kan vi även komma överens med FP, KS blir svårare då vi står långt ifrån varandra i många frågor, både sakfrågor och ideologiska.”
Men tror du att KD skulle vilja samarbeta med er? Finns det sådana intentioner från dem?
“Vi har försökt innan och var nära att lyckas då så jag tror att det är en möjlighet, de är även det högerparti som skulle tjäna mest på, enligt mig, att urskilja sig från t.ex KS och visa att man inte är KS ledhund, om du ursäktar uttrycket. Tror att KD kan ha en intressant roll att spela i svensk politik som ett högerparti med möjlighet till just samarbete med vänstern vid behov.”
Fanns dessa intentioner under regeringsbildningen efter valet menar du?
“Jadå, som jag sa innan så förhandlade vi med KD och hade en regeringsplan upplagd för en SAP-KD regering med stöd från APND och VPK.”
Men tror du inte att KD skulle ha svårt att förhandla med er då du börjat få väldigt mycket kritik just för att ni gått mer vänsterut? Är det korrekt uppfattat att ni gått mer vänsterut? Om inte varför?
“Det är möjligt men samtidigt skulle de kunna visa sig som ett pragmatiskt parti och tjäna på det genom att få igenom sin politik, jag tror också att det är ett av de alternativ de har eller nyval utöver att stanna hos FP. Angående att vi gått mer vänster skulle jag argumentera att det på stort sett är fel. Jag tar sossarna mer vänsterut det stämmer, men man får komma ihåg att det är snarare för att gå tillbaka till en socialistisk vänster vi en gång var under 80-90 talet och innan dess men som försvann runt den ekonomiska krisen på 90-talet. Att vi skulle ha blivit socialister jämfört med innan menar jag dock är fel då vi även under våra förra partiledare Milaw kallade oss demokratiska socialister. Jag hoppas dock att vi ska kunna finna en politik som även lockar de som inte själva kallar sig socialister, vi vill vara ett parti för hela landet och folket.”
Riskerar inte ni att lämna mittenväljare till partier som Folkpartiet om ni går allt mer vänsterut?
“Det är alltid en risk, som dock kan lösas på två sätt, 1. Övertyga mittenväljare om varför även våra mer vänsterförslag antingen är bra eller inte illa nog för att sluta rösta på oss. Detta kräver ordentligt opinionsarbete. 2. Anpassa de mer vänsterförslagen så att de gynnar även mer mittenväljare. Detta kräver att man har öronen vid rälsen så att säga och lyssna på folkets reaktioner.”
Okej tack och till sist om vi låtsas att ni fick egen majoritet i kammaren vilka är era första fem reformer ni vill göra och varför?
“Om vi hade egenmajoritet hade våra 5 första reformer varit:
  1. Utökad MED (medbestämmandelagen). Arbetare ska ha rätten att kunna delta i de beslut som sker på sin arbetsplats.
  2. Ge arbetare möjlighet att köpa upp företag. Företaget som inte vill behålla sina företag ska först erbjuda arbetare att köpa loss ägaren och därmed själva bli ägare över företaget. Arbetarna ska kunna ta ett statligt lån och kunna söka från en statlig investeringsfond för att kunna ha råd med detta. Detta minskar risken att kapital från Sverige hamnar utomlands och håller kvar jobb som annars hade outsourcat.
  3. Stora satsningar på städande av Östersjön och vår natur. Miljön är ett viktigt område och Östersjön riskerar allt mer att dö för många år framåt, det krävs att vi radikalt förändrar våra vanor vid Östersjön och tvingar fram lösningar från EU och våra grannländer och oss själva.
  4. Satsningar på välfärden. Ökad pension, skatteavdrag för ungdomsaktivitet och sommarkollo för barn, och ökat studiebidrag och subventioner för studentlitteratur. Efter ett livs arbete ska du kunna leva väl och njuta och kunna ta dina barnbarn på semester. Som barn ska du ha möjlighet att få uppleva Sverige ordentligt, genom att kunna åka på kollo och delta i ungdomsverksamhet oavsett hur dina föräldrars plånböcker ser ut. Studenter har idag en situation där lånen blir en allt större del av månadsinkomsten medan bidraget minskar och arbete blir svårare att få, samtidigt som studiematerial är otroligt dyrt och kan tömma månadens budget efter hyra och inköp av litteratur, detta måste ändras.
    1. Bättre omfördelning av resurser och kapital inom landet, speciellt så att resursrika regioner som Norrland får en större del av den kaka Stockholm idag slukar. Norrland är en av våra mest naturrika och resursrika regioner, ändå är regionen i sig relativt fattig, då mycket av deras kapital hamnar i Stockholm och Göteborg.”
Tack så jättemycket och kul att du ville medverka.
“Tack för att jag fick komma”
Det var allt för idag hoppas ni kommer åter. Tack till Karl Götefors och tack till all publik.
Applåder och vinjetten spelas:
https://www.youtube.com/watch?v=0yCJv2TdLMg
submitted by Kalla-mig-Grodan to ModellMedia [link] [comments]


2020.05.04 16:09 KingOfKuballe [Uppdatering] MORDEN I MIDSOMMAR (2007)

Vi är fortfarande många som söker efter Morden i Midsommar (2007) och Det Femte Väderstrecket (2008).
För ca 2 år sedan startade jag en tråd om sökandet efter dessa serier som visades på SVT:s sommarlovsmorgon Hej hej sommar år 2007 respektive 2008. Fram tills nu har jag varit inaktiv på detta konto så följande är ny information som kommit fram sedan dess.
Angående Det Femte Väderstrecket så finns nu ett avsnitt att se här.
Morden i midsommar är fortfarande försvunnet. För ett tag sedan startade jag en Morden i midsommar wiki som uppdateras så fort som nya information om storyn dyker upp. Vet du något mer än det som redan finns är ditt bidrag jättevälkommet. Sedan förra trådens start så har dessutom ett fåtal nya bilder dykt upp som går att hitta bildgalleriet.
u/Marcusnordberg kom nyligen med viktig information i en tråd. Till att börja med finns nu ytterligare två personer som mördades under serien namngivna; brevbäraren och okänd kvinna i solstol. Den mest progressiva informationen är dock att samtliga avsnitt går att se via SMDB och det finns planer på att kolla närmare på detta när Göteborgs Bibliotek öppnar sitt SMDB-rum som håller stängt med anledning av coronaviruset.
Jag kontaktade Nic Schröder angående att släppa avsnitten för några månader på sedan men fick aldrig svar. På ovan nämnd video har användaren Tobias E kommenterat att han nått Schröder och fått till svars att "serien kan få leva kvar som något fint från barndomen" (om Det Femte Väderstrecket). Detta kan tills vidare ses som Schröders officiella ställning i frågan om att släppa avsnitten av både Morden i Midsommar och Det Femte Väderstrecket.
Om du vet mer så bidra gärna med din info i en kommentar. Jag återkommer om jag får reda på mer!
Från föregående tråd
Detta vet jag:
Jag har mejlat SVT och de har inga planer på att släppa programmet på Öppet Arkiv, så jag skulle verkligen uppskatta om någon har mer information än mig eller om någon kan gräva djupare efter bilder - Kanske har någon t.o.m möjlighet att rippa ett avsnitt från VHS?
submitted by KingOfKuballe to forsvunnenmedia [link] [comments]


2020.02.19 10:01 Fintrent Hur sparar man pengar på en Lång Distans Flytt

Att flytta i allmänhet är känt för att vara en ganska dyr utgift, är inte alla flyttar lika kostsamma, att flytta inom samma städhjälp till exempel ger dig massor av möjligheter att sänka flyttkostnaderna:

Många av dessa sparsamma flytt knep fungerar när du flyttar lokalt, även om det inte är i samma stad.
Att flytta långt är emellertid en helt annan historia- du måste packa dina ägodelar tillräckligt säkert för att de ska klara en resa på kanske flera dagar eller till och med några veckor, du kommer att behöva professionell flytthjälp och du kommer att ha få möjligheter att minska på flyttutgifterna.
Så om du vill spara pengar på din långdistans flytt måste du bekanta dig med de billigaste sätten att flytta över hela landet och städfirma stockholm göra ditt bästa för att få dem att fungera för dig .
1.Planera din flytt i tid
· Välj rätt tid att flytta
· Hitta billiga flyttfirmor
· Boka din flytt så tidigt som möjligt
· Överväg att gå samman med någon annan som ska flytta åt samma håll
2) Minska din flyttbudget
· Sortera dina saker och sälj onödiga ägodelar innan flytten
· Använd presentkort och kuponger
· Låna allt som du kan
3) Packa smart
· Ta bara med det du behöver
· Packa dina saker själv
· Få tag på billiga förpackningsmaterial
· Använd kvalitetsförpackningstillbehör för värdesaker och ömtåliga varor
· Optimera ditt utrymme och material
4) Res billigt
5) Bonustips för att spara på långdistansflyttkostnader
1) Planera din flytt smart
Det finns många viktiga saker att tänka på när du bestämmer dig för ett flyttstädning och planerar inför din flytt, men om du också tar hänsyn till vissa specifika kostnadsminskande faktorer kan du kanske spara mer pengar:
Välj rätt tid att flytta
Flexibilitet är nyckeln för att organisera en billig långväga flytt. Ju mer flexibel du är när det gäller möjliga flyttdatum och speciella krav, desto mindre pengar kommer du att spendera på din flytt.

Hitta billiga flyttfirmor
Man tror i allmänhet att det billigaste sättet att flytta till ett nytt hem är att utföra en ”gör det själv flytt.” Även om detta är sant under specifika omständigheter, är sådana flyttar praktiskt taget uteslutna när man ska flytta långa distanser. Men det betyder inte att du ska anställa den första flyttfirman du hittar:



Boka dina flytt tjänster så tidigt som möjligt
Att anställa flyttfirmor i sista minuten är bland de dyraste misstag du kan göra när du ska flytta. Ju längre före din flytt du bokar ett flyttföretag, desto bättre pris kommer du att få. Så boka din valda firma så snart du har gjort ditt val för att va säker och inte känna stress och oro samt skona din plånbok.
Överväg att konsolidera din leverans
Du kommer att spara mycket pengar på din långdistansflytt om du delar flyttbil med andra kunder men du kommer att behöva överleva utan dina ägodelar ganska länge. Flyttbilen stannar flera gånger för att plocka och / eller leverera andras transporter, så resan tar längre tid och du måste kanske vänta några veckor för att få dina saker. Det behöver dock inte vara ett problem, särskilt inte om du reser till ditt nya hemstädning i din egen bil och kan ta med dig allt som du behöver tills du får dina andra saker.
2) Minska din Flyttbudhet
Att göra en effektiv flyttbudget är ett absolut måste när man planerar en långdistans flytt. När du budgeterar inför din flytt ska du ta hänsyn till alla aspekter av den kostsamma flyttprocessen och ange lämpliga ekonomiska gränser för varje specifik flytt uppgift. På detta sätt kan du avgöra om dina besparingar är tillräckliga för att täcka alla flytt kostnader och för att hålla reda på dina utgifter. Om du tycker att din flytt budget är för tight kan du ta till några smarta knep för att ge den ett betydande ekonomiskt uppsving:
Sortera dina ägodelar och sälj onödiga saker
När du organiserar dina ägodelar för att förbereda inför en flytt kommer du säkert att stöta på många saker som du inte kommer att kunna använda i ditt nya hem antingen för att de inte passar in eller för att de inte passar de klimatförhållanden i ditt nya område eller för din nya livsstil. Dessutom kommer det att finnas saker du har flera av, gamla saker och föremål som du helt enkelt inte gillar längre.
Att flytta saker du inte kommer att använda någonsin igen eller har för avsikt att byta ut mot nya eller mer praktiska modeller är definitivt inte värt det. Så se till att bedöma det praktiska, ekonomiska och sentimentala värdet på var och en av dina tillhörigheter och ta med det du verkligen behöver eller älskar - ju färre saker du flyttar, desto lägre blir dina flyttkostnader (långa distansflyttningskostnader baseras på transportens vikt).
Sortera sedan de saker du inte kommer att ta med dig och hitta ett sätt att bli av med alla dina oönskade föremål före flytten - kasta bort allt som är för utslitet eller skadat, donera saker som är i gott skick till välgörenhetsorganisationer, ge bort saker till vänner som de gillar eller behöver, såväl som föremål med sentimental värde, och sälj föremål med högre monetärt värde för att tjäna lite extra pengar till dina flytt utgifter och ditt nya hem köp.( organisera en gårdsförsäljning ett par veckor innan du kontorsstädning stockholm flyttar eller dra nytta av online-säljplattformar som Craigslist, eBay, etc.)
Använd presentkort och kuponger
Det finns ingen bättre tid än nu att använda samlade poäng på dina kreditkort och använda alla presentkort, kuponger och erbjudanden du kan ha än veckorna som leder till flyttdagen. Vissa presentkort kan till exempel täcka bensin, vägtullar och måltider längs vägen; rabattkuponger kan användas för att köpa olika varor och tjänster till kampanjpriser etc.
Alla liknande "extragrejer" hjälper din flyttbudget och gör att du kan spara mer pengar.
Låna vad som är möjligt
Istället för att köpa saker och material du bara behöver tillfälligt under din flytt kan du försöka låna dem. Detta avser främst special flyttutrustning och verktyg som krävs för att demontera dina möbler, flytta större möbler etc. (rullvagnar, möbel skydd etc.), men det kan också gälla skyddsmaterial, t.ex. hörnskydd eller plywoodskivor för att förhindra skador på din egendom på flyttdagen, eller packningsmaterial som du kan låna från vänner eller grannar som nyligen har flyttat osv. En sparad krona är en krona som du tjänar!
3) Packa smart
Nu är det verkligen tid att använda dina smarta och påhittiga talanger när du ska börja nerpackningen:
Ta bara med det du behöver
Som vi har nämnt tidigare rekommenderar vi starkt att du rensar ditt hem på småsaker och bara packar med föremål med stort praktiskt, estetiskt och sentimentalt värde infördin flytt. På så sätt kommer du att spara på både förpackningsmaterial och förpackningstid, för att inte nämna de reducerade kostnaderna för frakt av dina ägodelar.
Packa dina saker själv
Den stora uppgiften att själv packa ner alla dina materiella ägodelar kan verka överväldigande, men det kommer att hjälpa dig att spara mycket pengar på din totala flytträkning.
Underskatta inte hur lång tid och stor uppgift det kan vara att packa ner alla din sake. Börja förbereda dina saker för flytt så långt i förväg som du kan. Börja med rummen med de saker du behöver minst och spendera ett par timmar på det varje dag tills alla dina tillhörigheter är ordentligt packade i väntan på den stora dagen.
Se till att ge bästa möjliga skydd till dina föremål - bekanta dig med de gyllene reglerna för förpackning, använd förpackningsmaterial av hög kvalitet och säkra förpackningstekniker, använd de lämpligaste förpackningsmetoderna för varje slags föremål, etc.
Var noga med att undvika vanliga förpackningsfel som kan leda till skadade föremål eller förlorad tid och därmed förlorade pengar.
Få tag på billiga förpackningsmaterial
Uppskatta vilken typ och mängd förpackningsmaterial du kommer att behöva i god tid för att ha tillräckligt med tid på dig att tillhandahålla allt som krävs och för att kunna få tag på det förpackningsmaterial du behöver så billigt som möjligt:
Investera i kvalitetsmaterial för dina fina och värdefulla ägodelar
Medan alla ovanstående idéer hjälper dig att spara pengar på förpackningstillbehör, kom ihåg att de kanske inte alltid är en bra lösning för alla dina packningsbehov. Improviserade förpackningsmaterial och begagnade kartonger ger inte det pålitliga skyddet som specialförpackningar och helt nya flyttlådor skulle säkerställa.
Professionella förpackningsmaterial har naturligtvis en högre kostnad, men de kan faktiskt spara pengar på lång sikt eftersom de kommer att garantera säkerheten för dina föremål under transporten och kommer rädda dig ifrån oväntade problem och pengar som krävs för att reparera eller ersätta alla dina skadade ägodelar (för att inte tala om hur jobbigt et är att förlora saker med högt sentimentalt värde).
Så investera i kvalitetsförpackningsmaterial, åtminstone när det gäller dina ömtåliga och värdefulla saker.
Optimera ditt utrymme och material
Strategisk packning gör att du kan spara pengar på förpackningsmaterial - ju fler föremål du kan rymma i en låda, desto mindre antal flyttlådor behöver du ha. Dessutom ökar risken för skador på dina ägodelar när man lämnar tomma utrymmen i en flyttlåda - dina föremål kan åka runt inuti lådan och stöta mot varandra under transporten, kartongen kan gå sönder pga. vikten av andra lådor eller föremål staplade ovanpå dom i flyttbilen tex.
Så se till att du packar dina saker tätt i lådorna, men var försiktig så att du inte gör dem för tunga - lägg viktiga föremål (som böcker eller verktyg) i små lådor och använd de större för att packa så många lätta föremål som möjligt. Se också till att använda smarta tips och tricks för att optimera utrymmet i flyttlådorna:

Naturligtvis bör din strategiska packning följas av adekvata skyddsåtgärder - lägg massor av stoppning inuti lådorna och lägg lager av förpackningspapper, bubbelplast, frigolitbitar, skumgummi eller annat lämpligt skyddande material mellan föremålen i en flyttlåda för att dämpa dem och förhindra att de kommer i kontakt med varandra under transporten.
.
4) Resa billigt
Glöm inte att resekostnaderna utgör en stor del av den totala flyttkostnaden när du funderar på hur du ska spara pengar på en långdistansflyttning.
Undersök alla möjliga sätt att resa till din slutdestination för att fatta ett välgrundat beslut om det mest praktiska, ekonomiska och fördelaktiga sättet för dig och din familj att komma fram till ditt nya hem - väg fördelar och nackdelar med att köra ditt eget fordon över hela landet, få offert från flera ansedda biltransportföretag för att ta reda på hur mycket det kommer att kosta dig att skicka din bil till din nya stad, kolla på resesidor för billiga flygresor. Fundera kanske på att ta ett tåg eller en buss till din nya stad tex.
När man flyttar långa distanser föredrar många att flyga på grund av det långa avståndet de kommer att behöva resa till sina nya hem och den tid som går förlorad i processen. Och om du behöver vara på din nya arbetsplats två dagar efter flyttdagen, eller om dina barn börjar skolan samma vecka, eller om du har några andra brådskande åtaganden har du inte råd att slösa mycket tid på att köra hela vägen. Dessutom är bensin inte heller speciellt billig.
Att köra bil till ditt nya hem är dock det mer ekonomiska alternativet av flera skäl:



Ett sista råd – serva din bil innan du flyttar för att minska risken för nedbrytningar och andra bil problem på vägen.
5) Bonustips för att spara in på kostnader för en långdistansflytt.
Medan ovanstående kostnadsbesparande idéer utan tvekan kommer att göra en stor skillnad för din budget och hjälpa dig att spara på de stora kostnaderna för långväga flytt, bör du inte glömma en mängd andra små utgifter också - om du inte håller reda på dom kan de snabbt läggas ihop och få din budget att gå genom taket.
Så för att spara pengar när du ska göra en långdistansflytt rekommenderas du att:
# Planera din tid väl. Tid är pengar, eller hur? Så om du organiserar den tid du har kvar tills du flyttar för att framgångsrikt genomföra alla flytt och packnings uppgifter och för att undvika onödiga utgifter för nödsituationer i sista minuten.
# Få flyttassistans. Om du flyttar för ett jobb kan din arbetsgivare ersätta dig för dina flyttkostnader - undersök dina alternativ och gör ditt bästa för att förhandla fram en bra omlokalisering pris från din nya arbetsgivare.
# Använd upp dina förbrukningsartiklar innan flytten. Din flyttfirma kommer inte att lägga in icke tillåtna föremål i lastbilen av säkerhetsskäl. Så sluta köpa rengöringsartiklar och toalettartiklar ungefär en vecka eller två innan du flyttar (ditt förråd kommer att hålla tills dagen du flyttar) och köp bara så mycket mat du kan konsumera under de kommande par dagarna. Försök att använda upp alla dina förbrukningsvara matvaror och bränslereserver och bli av med eventuella farliga material du kan ha (sälj dem om möjligt, eller åtminstone ge bort dem till grannar och vänner).
# Undvik extra utgifter och avgifter. Du kan enkelt undvika några extra avgifter om du förbereder dig väl inför din flytt – var bara i god tid med att reservera en parkeringsplats för flyttbilen direkt framför ingången till din bostad, för att reservera en hiss i din byggnad för den tid då flyttare anländer, för att packa dina ägodelar ordentligt, eliminera behovet av delade transporter och leveranser, tillfällig lagring eller service från tredje part och så vidare.
# Krav på skadestånd. Om några av dina föremål saknas eller har skadats vid transporten, vidta nödvändiga åtgärder för att kompenseras ordentligt av flyttfirman.
# Gör ditt pappersarbete i tid. Du kommer att få böter om du missar tidsfristerna för uppdatering av dina dokument - bilregistrering, körkort, försäkringar, etc., så gör det till en prioritering att fixa alla viktiga dokument så fort du kan.
# Överspendera inte efter flytten. Även om du lyckas organisera en billig långväga flytt, kan dina sparade pengar snabbt försvinna om du genomför stora renoveringsprojekt eller rusar in i butikerna för att köpa ny inredning omedelbart efter ankomst till ditt nya hem.
Ge dig själv tid att bedöma din ekonomiska situation efter flytten och avgör vad du verkligen behöver direkt, liksom att lära dig vägarna runt din nya stad (var du kan köpa specifika föremål med rabatt, vilka alternativ du har för underhållning, transport etc.). Undvik dyra restauranger, dyra butiker och andra frestelser ett tag, åtminstone tills du har garanterat din finansiella stabilitet.
# Ta fördel av möjligheterna till avdrag. Vissa av dina flyttutgifter kan vara avdragsgiltiga, så se till att behålla alla dina flyttrelaterade kvitton. Att känna till det billigaste sättet att flytta på långdistans hjälper dig att göra din flytt mer prisvärd och mindre stressande. Se bara till att du följer våra experttips för långdistansflyttar för att säkerställa din smidiga och framgångsrika flytt och starta ditt nya liv. Trevlig flytt!
submitted by Fintrent to u/Fintrent [link] [comments]


2020.02.06 16:15 AIK-intervjuer Svartgula Röster, februari 2020: Fredrik Söderberg

Vår allra första intervju är med AIK Fotbolls Fredrik Söderberg. Berätta lite om dig själv, vem du är och vad du gör. Biljett- och Marknadschef är titeln. Det jobbet innefattar även att vara ansvarig för vår kommunikationsgrupp, och också ytterst ansvarig för hur vi bedriver våra kringarrangemang, alltså hur vi bedriver våra arrangemang på ett sätt som lockar mer publik. Sen är min kollega Henrik Koch ansvarig för hur vi bedriver arrangemangen utifrån hur Svenska Fotbollförbundet säger att vi ska bedriva dem. Jag har jobbat här i AIK i drygt ett och ett halvt år. Innan dess har jag jobbat med AIK till stor del på Nationalarenan. Jag har jobbat på Stockholm Live med sportevenemang med olika förbund, t.ex. innebandyförbundet, handbollsförbundet, ishockeyförbundet, osv. AIK:are sen grunden. Har aktivt gått på matcher sen jag var 12-13 år tror jag.
Hur kommer det sig att du blev Gnagare från första början? Det är många som redan vet att min pappa jobbade i AIK som sportchef under 90-talet, och då är det många som tror att det är på grund av honom. Till viss del är det ju det, men han var inte född AIK:are. Jag blev AIK:are som protest mot honom, och sen började han jobba i AIK. Så han började jobba i AIK först efter att du blev Gnagare? Ja, precis. Så det kanske var tack vare dig han började? Haha, kan vara, men det vägde nog inte mycket in tror jag. Men min vilja att stå för nånting eget föll ju lite när han började jobba i AIK. Men det var liksom ett aktivt val jag gjorde att bli Gnagare när jag var 8-9.
Vilket är ditt bästa AIK-minne? Oj, det finns så otroligt många. Men det jag brukar svara på den frågan, bara för att det kom spontant för mig nån gång, det är sista allsvenska matchen på Råsunda. Jag var där med min son som var 10 år, och det blev väldigt starkt tyckte jag. På 90-talet var jag aktiv på olika läktarsektioner. Sen fick jag barn när jag var 24 år, och då var det några år där i början på 00-talet då jag gick betydligt mindre frekvent på matcher. Sen från Superettanåret ’05, då började jag gå på familjeläktaren tillsammans med honom [sonen] för han var 4 år. Så från ’05-’12 på Råsunda så betydde familjeläktaren väldigt mycket för mig. Vi skapade en väldigt egen atmosfär där. Min son blev så mycket AIK:are tack vare det här, och idag har han ju eget årskort på Norra. Jag visste att det här var sista allsvenska matchen på Råsunda med honom. Jag visste att sen skulle han gå mer själv på Nationalarenan utan mig, på Norra Ungdom. Det blev både ett fint farväl för mig av Råsunda (även om Napoli-matchen kom sen), det blev på nåt sätt ett avstamp för den eran som hade betytt väldigt mycket för mig, och starten på nånting nytt, framförallt för honom. Det var nästan som att överlämna nån form av AIK-skap till honom i den stunden. Väldigt lång utläggning av mitt starkaste AIK-minne, men det betyder väldigt mycket för mig. Sen finns det mängder av andra minnen också.
Vad har AIK som klubb betytt för dig? Det har identifierat mig som person till väldigt stor del. Alltså jag identifierar mig ju som AIK:are i så mycket… Det blir en stor del av din identitet? Exakt! Bara det gör ju att jag känner mig som i symbios med klubben, på gott och ont. Ibland har det varit så mycket att det nästan sliter på en att vara fotbollssupporter. Men det gör ju också att alla de stunder när euforin är som starkast (och det behöver inte vara segrarna på plan, för mig är fotbollen väldigt, väldigt mycket gemenskap, som jag beskrev med min son t.ex.), allt det gör det ju ännu starkare sen. Det blir så tydligt att det är en del av ens identitet och personlighet. Och nu är det ju en helt ny era i egenskap av anställd inom AIK. Nu går man ju liksom in på ett… Det blir en annan typ av relation? Exakt! Nu betyder det ju mer för en på ett sätt, fast på ett helt annat sätt så att säga.
 
Vad innebär egentligen din roll som biljett- och marknadschef? Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig? Jag är resultatansvarig för våra matcharrangemang, att dra in så mycket folk som möjligt. Det är det enkla svaret. Sen är jag som sagt ansvarig för kommunikationsavdelningen. Vi kommunicerar ju mer än bara biljetter och årskort. Så jag är ju också delaktig i merchandisekampanjer, hur vi kommunicerar nya transfers, hur vi jobbar med våra kommunikationssystem (vi har t.ex. investerat i ett nytt mailverktyg för att kommunicera mycket mer digitalt) – alla den typen av delar. Vad kommunikationsavdelningen behöver för att kunna göra ett bättre jobb. Så det är ju två delar på det sättet. Men ytterst skulle jag säga att jag är resultatansvarig för matcharrangemangen.
Nu är det drygt två månader kvar till den allsvenska premiären, och bara tre veckor [läs två veckor] kvar tills Svenska Cupen drar igång, där gruppspelet som bekant ingår i årskortet. Ifjol spelade vi cupmatcherna på Nationalarenan för att alla skulle få plats, men i år är vi tillbaks på Skytteholm. Hur ser det ut med kapaciteten och biljettrycket? Matcherna är slut på Skytteholm. Helt slutsålda båda två? Helt slutsålda båda två, ja. Kapaciteten är 5200. Eftersom det nu är slutsålt till båda två redan innan försäljningen öppnats upp för de som inte har årskort, finns det då en chans att ni kanske lägger till ytterligare en träläktare eller utökar kapaciteten på något sätt? Vi har maxat den så mycket det går. Den normala kapaciteten är bara på 3000+ tror jag. Huvudläktaren tar ju bara 1000. Så vi har byggt till läktare och utökat den så mycket vi får egentligen. Så det kommer inte gå att utöka nåt mer än det redan är utökat? Nej, tyvärr. Och det ska vi säga att det kan ju finnas sin charm med Skytteholmsarrangemang, men det handlade om att Nationalarenan inte var tillgänglig, annars hade vi självklart spelat där.
Sen rullar årskortsförsäljningen på som vanligt parallellt med förberedelserna inför cupen, fast med ett par nyheter för i år, vilka vi strax ska gå in på. Hur ser det ut med årskortsförsäljningen just nu? Vi har precis passerat 10 000 igår [läs onsdag 29/1], och vi ligger alltså över 50% högre jämfört med motsvarande datum ifjol. Vi ligger därmed mer än två månader före, dvs. de här siffrorna nådde vi i slutet av mars ifjol. Då hade vi premiär den sista mars, nu har vi ytterligare en vecka på oss. Vi har en målsättning på 12 000, vi passerade precis 10 000, och vi sålde totalt 10 723 på hela förra året. Jag beräknar att de 700 som är kvar för att passera fjolåret, det gör vi här i februari månad, och sen går vi all in sista månaden för att passera målet på 12 000. Så ur det perspektivet gör vi ett väldigt, väldigt bra årskortsrace i år!
Du har ju avslöjat för mig att ni snart ska lansera en ny kampanj. Vad kan du berätta för våra forumsmedlemmar om den stundande kampanjen? Jag kan berätta att den kommer leva längre än bara årskorten. Jag tror vi går mer och mer mot kampanjer för att starta upp säsongen snarare än att bara driva årskort. Sen är ju årskort ett steg i det. Vi såg exakt samma sak egentligen ifjol, då med kampanjen ”Med dig vill jag leva”. Sen utnyttjade vi det när vi lanserade en Europatröja. Vi utnyttjade det när vi tillsammans med Volkswagen lanserade Ink Edition-bilen, där man måste ha en AIK-tatuering. Vi spann vidare på det när vi jobbade med en insamlingskampanj till Hjärt-Lungfonden i Ivan Turinas minne, då gjorde vi om det till ”Med dig fick vi leva”. Kampanjen levde vidare över hela året, och ”Gnaget on tour” (som var året innan dess) levde också vidare under hela året. Vi går mer och mer mot den typen av format, så det kan man förvänta sig. Man kan också förvänta sig att vi på ett sätt går ifrån det traditionella sättet som vi brukar göra kampanj, men det kommer också vara retro, att vi går tillbaka lite till det klassiska sättet att göra kampanj. Låter motsägelsefullt, men det ska bli intressant att se vad det blir.
 
En av årets stora nyheter är den stora prissänkningen, där ni valt att sänka priset på 44% av våra årskortstyper med sammanlagt uppemot 2½ tusen kr. Hur kommer det sig? Vi vill stretcha priserna mer för att skapa möjligheter för människor att kunna gå oavsett vilken livssituation du befinner dig i, och vi vill också segmentera vissa läktarsegment för att markera att det inte är här vi ska göra den stora vinsten. Det här har andra värden. Norra Stå är ju till viss del ett sånt segment, Norra Ungdom och ungdomssektionen är absolut ett sånt segment, familjeläktaren – det finns andra attribut där. Det är därför vi har valt att stretcha de priserna, för att vi ska verkligen markera och berätta för vår supporterskara att det här är läktarsegment som har andra värden än det strikt kommersiella.
Vad har prissänkningen lett till? Har ni sett några skillnader jämfört med tidigare års försäljning till följd av att så många årskortstyper blivit billigare? Normalt sett skulle jag säga att pris egentligen inte är en fråga för människor när man väljer att gå på fotboll. Årskorten är en större investering, så där tror jag att det gör större skillnad, men tittar man på lösbiljetter har vi sett att det gör ingen skillnad. Det finns ju rim och reson i det så att säga, men i de prisintervall som vi ligger. Om vi har gjort en rabatterad kampanj (vilket vi som princip nu aldrig gör) så ger det ingen effekt, så pris generellt är inte den stora frågan. På årskorten, som sagt var, där är det ju en större investering. Där kan jag verkligen se att det kan göra skillnad. Men jag tror att vad det verkligen ger är ett signalvärde. Jag tror att vi kommunikativt har varit duktigare på att berätta att vi har reducerade prisklasser också. Så vi har sålt många fler årskort jämfört med ifjol och det ser väldigt bra ut i år, men du tror inte att det nödvändigtvis beror på prissänkningarna? Du tänker att folk som vill gå och se AIK kommer göra det, oberoende av priset? Ja, jag tror att prisskillnaderna har haft en del i det naturligtvis. Framförallt på Norra har det säkert haft det. Men framförallt tror jag att vi har varit duktigare på att kommunicera.
De största prissänkningarna får våra barnfamiljer, ungdomar, studenter och pensionärer avnjuta. På Norra Ungdom har ni dragit av 1/3 från årskortspriset, medan studentårskorten på Norra blivit hela 59% billigare! Dessa två grupper betalar nu bara ca 30kmatch i snitt, medan barn, ungdomar och pensionärer med årskort på familjeläktaren bara betalar ca 20kmatch. Kan vi se detta som att föryngringen av spelartruppen nu även ska följas upp av en föryngring på läktarplats? Ja, men det var en bra liknelse, haha. Jag har inte resonerat så, men jag snor den idén av dig. Egentligen handlar det om att visa att vi ska inte kapitalisera på barn. Jag går ju bara tillbaka på mig själv, hur jag har lyckats förmedla ett AIK-skap till mina barn så att de, när de sen står på egna ben och klarar av att hantera egna räkningar, kan ge tillbaka till AIK. Det är signalvärdet här. När det gäller pensionärer är det snarare tvärtom. Du har levt ett AIK-liv och är värd att inte känna att det är dig vi ska göra vår kommersiella tillväxt på. Så det är två grupper som står ut gentemot generell AIK-publik på det sättet.
 
En annan uppmärksammad nyhet är nedstängningen av det tredje etaget. Vad har föranlett detta beslut? Vi har ett problem i AIK, vi har för stora glapp mellan vår högstanivå och vår lägstanivå. Vi gör fantastiska matcher mot Sundsvall [50 128], Hammarby [49 034], osv, och samtidigt har vi matcher som är på en nivå som nästan inte känns värdig AIK där vi är som klubb. Skillnaden mellan högsta- och lägstanivå för säsongen 2019 var 34 000 personer. Om vi ska få en tillväxt över tid, då har det visat sig att det är svårt att kallkullera med de här stormatcherna. De styrs också utifrån sportsligt läge, utifrån friktion och rivalitet, osv. AIK – Djurgården 2019 drog 45 000. Det är ju inget säkert kort att det alltid drar 45 000 för att det är AIK – Djurgården, utan det finns många osäkerhetsfaktorer i det. De matcherna har bevisligen inte lett till att vi får ett drag i klubben i övrigt. Vi kan inte marknadsföra de matcherna som stormatcher för att få en ökad effekt på övriga matcher, det har varit rätt tydligt. Varför vi har en lägre beläggning är sen också för att vi har ett köpbeteende som är väldigt, väldigt sent. Det är det vi vill förändra med stängningen av läktare 3. Nu vet alla att det är grundkapaciteten, och då vill jag slå hål på några missförstånd här:
  1. Vi tror inte att effekten av att stänga läktare 3 blir att folk som köpte läktare 3-biljetter till matchen mot Hammarby eller Djurgården nu kommer vara mycket mer benägna att gå på en match mot Varberg eller Helsingborg mitt i sommaren. Det är inte den effekten vi söker. Effekten vi söker är t.ex. på premiären. Vår premiärmatch har historiskt sett kunnat sälja slut på två läktaretage, men de sista biljetterna säljs på dagen för att man förväntar sig att vi kan öppna läktare 3 om det skulle ta slut. Vi vill nu kommunicera tydligt att vi inte kommer göra det, och då kan vi använda Maribor-matchen under sommaren som ett tydligt exempel. Där kommunicerade vi att vi inte kommer öppna mer än läktare 1, vilket gjorde att matchen fick ett självdrag och en känsla av ”Nu kommer det att ta slut här”. Får vi upp den effekten kring premiären – ”Nu är det den här kapaciteten som gäller, vi har redan sålt den här mängden årskort, det finns bara den här kapaciteten kvar att sälja på” – då vill vi få den effekten att folk tänker ”Nu måste jag förse mig med biljett nu!” Säljer vi sen slut premiären tidigt, då har vi som jobbar med biljettrekrytering mycket, mycket längre tid på oss och mycket bättre resurser att fokusera på de nästkommande matcherna. Kan vi fokusera på dem, kan vi göra en uppgång på dem p.g.a. att vi är duktiga på att kampanja och får mer tid på oss att kampanja. Tidigare har vi levt på att ”Nu går vi all in på premiären ända tills det är dags för premiären, nu har vi gjort premiären och fokuserar på nästa match.” Nu hoppas vi kunna fokusera på nästa match 1-2 veckor innan premiären. Det är samma sak när vi har derbymatcherna. Tar de slut på dagen? Bra! Då kan vi lämna den och fokusera på nästa match. På så sätt kommer vi kunna höja AIK:s publiksnitt och lägstanivå, och då kommer vi kunna påvisa hur vi höjer vårt snitt, vad vi är duktiga på att dra folk och hur kul de här matcherna är att gå på, för folk drar folk. Och så kommer vi skapa ett beteende där framförallt våra årskortsinnehavare går i större utsträckning än vad de gör idag. Så det är det första.
  2. Det andra jag också vill slå hål på, som jag har sett dykt upp på diverse forum och debatter: Man tolkar beslutet kring stängning av läktare 3 som nån form av panikåtgärd mot Hammarby, och det vill jag i det starkaste demontera! Få saker intresserar mig egentligen så lite som vad Hammarby gör i sin publikrekrytering. Det är ingenting som ska få styra hur AIK jobbar med sin publikrekrytering. Vi vet att vi har flest medlemmar, vi vet att vi har flest antal sympatisörer i landet, och vi vet att vi har störst kapacitet, även med en stängning av läktare 3. Vi har alltså alla förutsättningar i världen att återta vår rättmätiga plats som Sveriges publiklag nummer 1! Det är bara upp till oss själva! Att snegla på Hammarby eller jaga Hammarby, det är inte intressant för mig. Jag ser AIK:s utmaningar och problem, det är de som vi ska fokusera på, och det är att årskortsinnehavarna går i för liten utsträckning (vi har för dålig beläggning på våra årskort under våra matcher), vi har ett för sent köpbeteende, och vi har för stora glapp mellan högsta- och lägstanivå. Det är de utmaningar som vi har i vår klubb. Sen tycker vi självklart att ordningen är felställd. Hammarby ska inte vara före oss. Den självbilden måste vi ha. Men det finns inget självändamål för mig i att bara fokusera på Hammarby. Jag vet att gör vi rätt saker för AIK så har vi de bästa förutsättningarna till att åter bli Sveriges publiklag nummer 1. Du fokuserar alltså på AIK:s kapacitet och hur ni ska nå upp till den, oavsett hur det ser ut i något annat lag? Exakt! Exakt. Det är det absolut viktigaste.
Nu ska jag vara ärlig och säga att de opinionsmätningarna som jag har gjort säger att en majoritet tycker att beslutet är bra, så jag känner inte att vi slåss i motvind på något sätt, men jag hör ju ändå argumenten mot det, och det tycker jag är bra. Jag tycker AIK ska ha ett sånt klimat att vi ska kunna diskutera såna här frågor. Jag förstår, och kan verkligen själv känna, att det är ju de här matcherna med 49-50 tusen som varit vårt starkaste kort. Det som har utmärkt oss och där vi verkligen kan visa att det här är det ingen annan klubb i Sverige som klarar av. Så det är ju inte ett enkelt beslut att fatta att nu välja bort den typen av matcher, både emotionellt och logiskt. Jag skulle säga att det är ett modigt beslut just därför, för vi vet att vi medvetet väljer bort den möjligheten. Men det är mer utifrån varumärkesbyggande eller identitetsbyggande än ekonomi. Ekonomin kan vi ta hem på andra sätt. Ekonomiskt ger inte läktare 3 oss jättemycket. Det innebär att vår prenumeration på (i princip) varje säsongs högsta publiksiffra blir svårare att försvara, men du är beredd att göra den eftergiften för att få ett högre tryck på de mindre matcherna? För att AIK ska växa över tid, ja! Sen är ju målsättningen att vi ska öppna läktare 3 igen, det har vi ju varit supertydliga med. Men vi måste komma till ett läge där en öppning av läktare 3 inte kannibaliserar på köpmönstret, för det är det som sker idag.
Många har spekulerat i vad som skulle ske vid ett massivt biljettryck inför t.ex. derbyn. Vad gör ni om etage 1 och 2 säljer slut? Då är det slut. Så det finns ingen som helst chans att ens delar av läktare 3 skulle öppnas? Då vore vi super-otrovärdiga! Vi kan inte gå ut och säga att vi håller på en princip och sen ge efter. Det går inte att se sig själv i spegeln efter det. Om det inte är ett demokratiskt årsmötesbeslut som säger att vi ska riva upp det här beslutet, då rättar vi oss såklart efter det, det är ju inga konstigheter. Men inte baserat på ett tryck, för vi har ju varit jättetydliga med vad det är som gäller, och folk har ju köpt årskort utifrån det. All trovärdighet skulle ju falla.
 
En sak som kraftigt präglade fjolårssäsongen var polisens hårda offensiv mot svensk fotboll, och däribland polisens tuffa inskränkningar på publikkapaciteten. Enligt Mats Jonsson (Djurgårdens säkerhetsansvarige) var AIK en av de klubbar som drabbades hårdast av polisens beslut. Hur känner du av dessa nedskärningar i din roll som biljett- och årskortsansvarig, och hur har de påverkat AIK Fotbolls publiksiffror? Jag känner av dem i allt jag gör egentligen. Dels rent praktiskt är det ju omöjligt att planera för biljettsläpp när du inte vet kapaciteten som du blir tilldelad. Det är verkligen ett jätteproblem. Dessutom upptar det så mycket av vår supporterrörelse och vår klubbs tid och mindset att vi nästan inte kan nå ut med nånting annat. Jag vet ju supportrar som har uttryckt det att man blir nästan irriterad när vi ska marknadsföra, oavsett om det är biljettförsäljning eller merchandise, att ”Jamen ta tag i polisfrågan istället”. Kapacitetneddragningen i sig drabbar ju Norra, och mycket av villkoren i polistrappan är också fokuserat på Norra (inte alla, en del är naturligtvis mer generella). Jag tror att det går ut över Norra på så sätt att det tar väldigt mycket på supporterrörelsen i sig. Sen har ju fjolåret skapat en konflikt mellan supportergrupperingar och AIK Fotboll, som jag upplever att vi nu har tagit steg till att bromsa och förändra. Det är långt ifrån klart, men vi har en handlingsplan där iallafall som vi har presenterat för supportergrupperingarna, och som vi också kommer att kommunicera kring. Ur rent biljett- och årskortperspektiv påverkar det ekonomiskt så till vida att vi har så begränsad mängd biljetter och årskort att sälja på Norra, det ser vi bl.a. mot Sundsvall. Sen vill jag också säga att taket på Norra [årets årskortstak] på 3000, det är egentligen inte taget utifrån villkorstrappan. Det är också en fördom som många har. Det är inte baserat på åtgärdstrappan, utan det är baserat på att vi vill skapa en miljö på Norra där du tar ansvar för den inramningen som är där. Då har vi begränsat det till 3000 för att vi vet att det är kärnan så att säga. Det här beslutet fattades egentligen redan under våren, innan vi fick de här kraftiga neddragningarna på hösten. AIK började ju drabbas av de här extremt skiftande neddragningarna från sommaren och framåt under hösten, även om vi hade neddragningar under våren också. Jag minns inte om det var Mats Jonsson (Djurgårdens säkerhetsansvarige) eller Göran Rickmer (Hammarbys säkerhetsansvarige) som var med i 08 Fotboll eller 3-5-2, och som där nämnde att AIK drabbats av publikneddragningar i samtliga matcher 2019! Stämmer det? Sen 2016 skulle jag säga att vi har haft neddragningar. I varenda match? Ja. Vi är den enda klubben som har drabbats av åtgärdstrappan från start. Åtgärdstrappan fattades som beslut 2015-2016. Norra har egentligen i grunden kapacitet för 6700. Vi själva har sagt att vi klarar av att hantera 5500 och fortfarande kunna garantera ett tryggt och säkert evenemang, med tillräckligt god service, fria utrymningsvägar, osv, så det har vi satt som vårt eget max. Trots det har AIK tillåtits en grundkapacitet på 4500 i vanliga matcher och 4000 i derbyn i flera år, så vi har ju haft neddragningar från första början. Det som hände 2019 var att man ändrade tillämpningen av åtgärdstrappan från polisens håll, och då har AIK varit en av de klubbar som 2019 drabbats hårdast utifrån det också. Tittar man procentuellt sett på vår kapacitet så är det ett jättestort glapp mellan vad vi får tillåtelse att ta in och vad vi skulle kunna ta in. Som svar på din fråga genomsyrar det [polisens inskränkningar] nästan allt. I min roll som kommunikationsansvarig blir det dessutom en ännu större fråga därför att AIK behöver ta ställning. Konkretionen är att polisens tillämpning av åtgärdstrappan är fullständigt huvudlös. Allt annat åsidosatt så är den fullständigt verkningslös. Den har ingen effekt av det den vill uppnå, och den gör livet för oss som arrangör extremt svårt. Den är kontraproduktiv i vårt arbete att skapa trygga och säkra arrangemang. Så det är extremt frustrerande att arbeta under de premisserna.
Vi har fått in en medlemsfråga på detta tema. u/Baby_Bamba skriver såhär: ”Har funderat på det här med polisens vansinnesvåg [som Bamba kallar villkorstrappan] och dess påverkan på biljett- och årskortsförsäljningen. I somras fick vi lov att stänga ner Norra mot Tiraspol, både vi och Bajen hade matcher där kapaciteten i klackarna drogs ner till lägre än antalet biljetter som redan var sålda (och det med extremt kort varsel), och nu har oförutsägbarheten även drabbat antalet klackårskort som klubbarna kan erbjuda. Har AIK nån plan på vad man ska göra om kapaciteten dras ner på samma sätt igen (dvs. till lägre än antalet redan sålda)?” Nej, det har vi inte. Det är för att det skulle legitimera åtgärdstrappan som företeelse, och vi lägger allt vårt fokus på att förändra den tillämpningen. Hamnar vi i den situationen så kommer vi bli tvungna att lösa det, det vet vi. Men att lägga tid och kraft på att planera en sån sak skulle vara att ge upp.
 
På tal om medlemsfrågor har vi även fått in några från u/eyewoo, som undrar varför AIK inte kör puben under NA inför varje hemmamatch? Av kostnadsmässiga skäl, av logistiska skäl och av atmosfärskäl. För det första, ska vi köra det nåt annat än på sommaren, då behöver vi installera värmeväggar osv, vilket är kostsamt. Vi har inte riktigt den volymen på försäljning och atmosfär än så länge för att kunna motivera det. Sen handlar det också om att vi, som det är logistiskt just nu, bara kan göra det utifrån matcher som inte har ett stort bortafölje eller någon form av rivalitet i sitt bortafölje, för att bortaentrén är precis i anslutning. Så vi får titta på sin höjd på matcher som Örebro och Elfsborg. Norrköping går inte t.ex. Helsingborg är nästan gränsfall, utifrån att det blir krock i flöde så att säga. Men det är en logistisk fråga som man kan titta på naturligtvis. Men det är ju roligt att frågan kommer upp, för vi vill ju hitta den typen av samlingsplats också, och göra nånting av det. Historiskt inom AIK har vi experimenterat mycket. Inflytten till Nationalarenan har ju inte riktigt varit oproblematisk, så vi har behövt experimentera och testa mycket för att hitta rätt. Nu har vi nån form av devis som vi jobbar efter - att göra färre saker bättre. Så innan vi drar på och gör för mycket ska vi vara säkra på att vi dels klarar av att göra det vi redan gör, och dels att vi har både kapacitet och potential på det vi tar oss för att göra.
u/eyewoo efterfrågar även en tydligare ”AIK-fiering” i samband med våra hemmamatcher, och undrar varför det inte arrangeras mer aktiviteter på och kring NA förutom Gnagisland? Som exempel nämns öltält, flaggmålning, bås där supportergrupperna kan sälja souvenirer, representation från Den Svarta Massan, nåt podium där Radio Råsunda och andra artister kan köra live, souvenirstånd från AIK Shop, AIK-nätverket kan ges möjlighet att lyfta de engagerade företagen, några snabbmatstånd med käk till rimliga priser, osv. Utanför arenan menar han då? Ja, u/eyewoo såg framför sig att man verkligen känner av en stämning av AIK-match och hela Dalvägen är en AIK-gata, just för att det i princip bara är företagsbyggnader längs med den gatan och inte stör folk som bor i området. Låter som en dröm tycker jag spontant, men vi har inte kapacitet att klara av det med vår organisation. Det ironiska med det där är att om jag åker runt i Europa och tittar på klubbar, så ju mer publik du drar, desto mer växer din organisation, men desto mindre blir behovet av att skapa sånt, för publiken är där ändå. Så det finns ett moment 22 i det där. Anledningen till att u/eyewoo tog upp frågan var att atmosfären av matchdag var mycket starkare på Råsunda och har inte funnits på samma sätt sen flytten. Vi gör betydligt mer idag än vad vi gjorde på Råsunda, så atmosfären på matchdag på Råsunda handlade mer om Råsunda än det AIK:s organisation gjorde. Det han beskriver i frågan låter helt fantastiskt, men vi som organisation skulle helt ärligt inte ha kapacitet att klara av att göra det. Vi har inte de resurserna, och vi har inte ekonomin för att kunna tillsätta de resurserna, vilket gör att vi får jobba med de medel som står till buds. Sen var det flera delar av det han sa, aktivering från supportergrupperingar och Den Svarta Massan, det är ju inget som hindrar. Det med supportergrupperingar, Den Svarta Massan och nätverket, det skulle vi kunna ordna om initiativet kommer från någon annan. Men jag tror att ställer du frågan till supportergrupperingarna kommer de säga samma sak – ”Vi mäktar inte med” – för det är ett jättejobb att kunna ta hand om den där typen av aktiveringar, så vi måste jobba med de resurser vi har. Däremot ska jag svara att AIK-profilering och AIK-fiering inne i arenan, där riktar vi våra blickar, för där kan vi göra betydligt mer! Kan du säga något om vad ni har för tankar och idéer kring hur ni ska göra det? Det handlar om hur du ska känna att det är AIK. Det kan vara subtila saker. Jag tänker nu t.ex. (utan att du får något löfte, det här är som sagt bara på tankestadiet) att de betongfundament som är runtom är gråa. På läktare 3 finns t.ex. skynket, som för övrigt är ett annat sorgebarn! Det är jättedåligt. Det är ju bra så till vida att arenan inte känns tom, men du kanske menar akustikmässigt? Nej, jag menar att det är så fladdrigt. Det blir inte en stum avskärmning i den bemärkelsen, och det har sina orsaker. Det är ju inte de som arbetar på arenans fel på något sätt, utan det är tekniska utmaningar som gör att det inte funkar där, men vi behöver titta på det iallafall. Sen är det likt ett grått betongband runtom hela där [läktare 3, där skynket är fäst]. Det skulle man lätt kunna göra svartgult istället. Då tycker många att vi inte ska dra våra blickar till läktare 3, och det håller jag med om, men står du på Norra t.ex. så får du det i blickfånget. Om du tittar ut över arenarummet så får du det i blickfånget ändå. I biljettförsäljningen finns det ju avspärrningar t.ex. som vi behöver göra, tekniska avspärrningar, säkerhetsavspärrningar eller liknande, på vissa matcher. Där kan vi också göra AIK-brandat. Allt för att få det att kännas mer AIK. Sen får det inte bli plastigt. Det absolut bästa är om det kommer genuint från supporterrörelsen. Det behöver inte vara de organiserade grupperna. Jag tycker AIK-supportrar generellt som lyfter fram sin egen flagghängning t.ex., då kan AIK som organisation vara en katalysator för det. Vi hjälper er med att skapa den inramningen. För jag är lite motståndare också till att AIK ska pracka på en inramning på våra supportrar, för då blir det att jag ska diktera vad du tycker är en bra inramning för AIK, och det är inte riktigt rätt. En stor del av mitt arbete handlar ju snarare om att snappa upp såna signaler - Vad tycker supportrar skulle vara en bra inramning?
”Varför verkar det vara beslutat att mat/dryck/snacks och kioskservice måste fullständigt suga livsglädjen ur en på AIKs arena?” frågar u/eyewoo. Hahaha. Nej, det är ju naturligtvis inte beslutat så. Ja, vi har absolut en utmaning med att vårt kioskutbud, pris, logistik, ja hela upplevelsen av mat och dryck är inte hundraprocentig ska jag säga. En del kan man titta på den restauratör som driver kioskerna på arenan, en del kan man också titta tillbaka till oss som klubb och titta på hur vi kommunicerar kring var olika matutbud finns. Jag tycker att vi är dåliga i synk med att kommunicera det där. För att ta ett exempel möts man ibland av en stor kö, och när man kommer fram så är kaffet slut. Det är ju inte bra att det kan se ut så. Att då inte ha hittat en möjlighet där vi vet att kiosken på hörnet har kaffe kvar, och kunna berätta att det är 30 meter till kaffet innan du ställer dig i kön, där behöver vi hitta en synk. Eller rent utbudsmässigt. Folk säger att det är så dåligt utbud. Men då vet inte du att vi har en tex-mex-kiosk nere i sydvästra hörnet t.ex. som var precis det du sökte. Så det är dels en kommunikationsmiss från oss gentemot publiken tycker jag, dels samtal med arenarestauratören kring hur vi ska göra. Vi vill ju naturligtvis att de ska ha öppet så mycket som möjligt, så många kassor som möjligt hela tiden, med så mycket personal som möjligt, så långa tider som möjligt, så mycket varor som möjligt till så låga priser som möjligt. Men det blir svårt för dem att driva en affär på det, så våra intressen kan ibland skilja sig.
Som avslutning på medlemsfrågorna undrar u/eyewoo om AIK tänkt på att jobba mer med ambassadörskap i olika communities runtom Stockholm och erbjuda transportmöjligheter och eventuellt rabatterade biljetter? Jätte-mycket har vi tänkt på det, och vi har verkligen försökt att knäcka nöten i hur det ska gå! Vi gjorde ett försök i vintras som inte alls föll väl ut. Återigen, det hänger på människors engagemang, och jag känner ibland att vi som klubb inte kan ställa krav på AIK-supportrar att du ska göra det här. Antingen får vi då ta resurser härifrån, vilket då har en begränsning i ekonomi eller i befintlig personalstyrka så att vi inte bränner ut folk, eller så måste det komma självmant från människor. Återigen, då får vi vara katalysatorn för ambassadörskapet. Men jag är verkligen jätte-mån om att hitta ett bra, smidigt och enkelt sätt att få människor att vara ambassadörer för sin närregion! Tesen för mig är att fotboll handlar om gemenskap. Sen har vi olika målgrupper. Visst, vissa kommer till matchen för att se spelet 100%, struntar i atmosfären, struntar i allting annat, det är bara för att titta på sporten. Men jag tror att majoriteten av alla som går på AIK:s matcher gör det p.g.a. gemenskap. Det är ett bra sätt att hålla igång dina kontakter, eller som jag beskrev med mig, nånting som jag gör med min son som var väldigt viktigt. Det gör att om vi hittar den möjligheten för människor att kunna bygga sitt eget community där de bor så vore det fantastiskt för AIK. Jag vill verkligen sträcka ut en hand. Vi vill verkligen jobba med den här frågan. Det är en jätterelevant fråga.
 
Vi pratade tidigare om hur det stundande gruppspelet i Svenska Cupen ingår i årskortet. Denna vecka [läs förra veckan] har våra årskortsinnehavare haft exklusiv förtur på cupbiljetterna, vilket självklart kommer gälla även vid eventuellt slutspel. Var kan man få tag på cupbiljetter, eller ännu bättre – ett årskort? Ett eventuellt slutspel i Svenska Cupen kommer vi spela på Nationalarenan. Slutspelsmatcherna ingår inte i årskorten, men årskortsinnehavare kommer få förtur för att köpa biljetter till eventuellt slutspel. De här biljetterna [till gruppspelsmatcherna] har ju ingått i årskorten, och vi har ju ändå inte kunnat tillgodose alla årskortsinnehavare med biljett. Det är ju ett problem. Vad vi gjorde då var att vi lade till träningsmatcherna mot Karlstad och Västerås så att de också ingick i årskorten. Så i AIK:s årskort kunde du egentligen få tilldelat 19 matcher, men kapaciteten var begränsad. Det visste vi ju inte när vi släppte upp årskorten. Som svar på din fråga, när det gäller eventuellt slutspel i Svenska Cupen, då kommer årskortsinnehavare att få förtur för att köpa biljetter. Cupbiljetterna till gruppen är dock slut. Årskort köper du enklast på årskort.se eller i AIK Shop, medan biljetter till eventuellt slutspel köps på AIKbiljett.se.
Avslutningsvis, är det något annat du själv vill förmedla till alla Gnagare där ute? Det stora steget för att åter göra AIK till Sveriges största publiklag, som vi egentligen ska vara, handlar om att gå på matcher. Jag och hela AIK är ju väldigt ödmjuka för att det finns skäl till att du inte går på matcherna. Jag vill inte vara dömande på något sätt. Jag har själv varit i perioder då jag inte kan gå på matcher så mycket. Det är fullt förståeligt, så är det. Livet kommer emellan, så det är inga konstigheter. Men alla initiativ som gör att vi kan underlätta för människor att gå med på matcher, eller där supportrar själva (som i det här ambassadörfallet) har möjlighet att själva bidra till att fler går oftare på matcher, är en fantastisk gärning för AIK! Inte bara ekonomiskt för de biljetterna som säljs där, utan med devisen ”många bäckar små” kommer vi skapa en sådan inramning som gör att vi höjer vår lägstanivå så pass mycket att vi får ett självdrag i försäljningen. Det är väl uppmaningen. Om alla kan gå på 1-2 matcher mer per år än vad man gör (så vida du inte är en sån här som gör perfekta säsonger hela tiden så att säga) så är det otroligt mycket värt! Kan alla tänka på att försöka introducera AIK för 1-2 personer till under året nån gång så är det fantastiskt värt! Så jag vill verkligen sträcka ut handen - Hjälp oss som klubb att växa.
Tusen tack för alla svar och för din tid, Fredrik! Vi på AIK ser fram emot fler intervjuer med dig i framtiden! Grymt! Tack själv!
submitted by AIK-intervjuer to AIK [link] [comments]


2019.10.08 16:55 Loxus Kort biografi han skrev 2006

1991
En vacker försommardag i juni nittiett gick jag äntligen ut grundskolan i Skäggetorp och mitt liv kunde börja på riktigt. Vi sjöng "Den blomstertid nu kommer" i kyrkan, vi kramades och sen åkte jag hem till mitt pojkrum på Gräsgatan i Vidingsjö och lyssnade på "Breaking the law" med Judas Priest. Sedan fjärde klass hade jag gått i Linköpings musikklasser, ett Adolf Fredrik för kommunen där "idéer blir verklighet". Vi var första kullen, en slags försöksgrupp. Märkligt nog var musikklasserna överrepresenterade av kristen höger från dom finare områdena i kommunen, någonting man knappast reflekterade över som tioåring men som man senare i livet inte kan se som något annat än en konspiration. Linköping var en korrumperad stad och maffian hette Filadelfiakyrkan. Fast det låter mer spännande än det var. Att musikklasserna placerades i låginkomsttagarnas Skäggetorp kunde naturligtvis ses som en integrationsplan, att här gjorde man minsann ingen skillnad på folk och folk. Men jag tror att starka krafter ville vinna land åt sitt frikyrkliga imperium. Den profana rockmusiken lyste med sin frånvaro i Linköpings musikklasser, men i övrigt sjöng vi allt från "Combaya" till "Dona nobis pacem". Kanske trodde någon att barn och tonåringar inte intresserar sig för rockmusik, kanske trodde någon att barn och tonåringar anser att musik var bäst för hundra år sen. Andra saker rörde sig i mitt huvud dom åren. Allt man inte fick lära sig i skolan var det som skulle fylla mina år framöver. Och allt lärde jag mig 1991.
Den sommaren var jag i Strömstad med min bästa vän på hans föräldrars landställe. Vi satt på kvällarna vid campingens minigolfbana och drack öl och rökte och träffade tjejer från Norge. Vi lyssnade på "Puls" med Gyllene Tider och vi lärde oss G-dur och C-suss på våra gitarrer. Hemma i byrålådan på Gräsgatan låg biljetter till Guns'n'Roses i Globen och vi kunde knappt tro att det var sant. Livet var rättvist. Jag hade långt hår och bandana, trasiga jeans och vit skjorta. Jag var rödbränd och fräknig av västkustsolen. Tånglukten och dom varma klipporna och cigarettröken och skymningsljuset och norskornas parfymer och mopedolja och nyklippt gräs smakade liv, liv, liv. På blandbanden vi hade i bergsprängaren fanns The Dogs D'amour, The Pogues, Black Sabbath, Poison, Jakob Hellman, Tom Petty, Mötley Crüe, Kiss, Springsteen och Ebba Grön. Jag drevs av en frustration redan då, att jag ville fånga allt, inte låta ögonblicken bara dra förbi. Jag ville skriva låtar som förevigade känslorna jag hade där vid minigolfbanan. Jag undrar vad folk gör med alla sina känslor. Min första sång skrev jag när jag var åtta år. Den handlade om min undulat som dog. Sen skrev jag om det svåra med att vara liten och inte få bestämma själv, om skolfröknars tyranni, om vackra vårdagar och om tjejer och deras märkliga språk. Och nu, utanför den ångande sommarorten Strömstad, var jag redo för tonårsromantiken. Jag var kroniskt kär i vem som helst, i alla väder, alla timmar på dygnet. Jag behövde papper, penna och en gitarr. Jag behövde tacka livet.
Till hösten kom jag, på grund av mina dåliga betyg, in på fjärdehandsvalet Omvårdnadsteknisk linje på Ljungstedtska skolan. Det var inte precis vad jag ville, men det gav mig två givande praktikperioder på långvården respektive servicehus. I övrigt gjorde den skoltiden inga bestående intryck. Vad som verkligen hände den hösten var att jag äntligen blev tillsammans med min stora kärlek. Jag skrev en låt till henne som hette Vintertid. Det var en längre sång än dom jag gjort innan, som tog olika vändningar i musiken och inte alls slutade där den började. En stor sång, tyckte jag. En hörnsten på en drömd skiva. Annars skrev jag inte så mycket än. Inte riktigt. Jag hade högvis med sånger, men dom upplevdes inte skrivna, bara påhittade. Som ord och musik som blivit till mer av dunklet från ett ensamt stearinljus eller av höstkvällen som tagit sig in genom fönstret. Jag önskar att sånger kunde hända på det sättet fortfarande, att dom bara trängde sig fram, men det gör dom inte. För många lager att ta sig igenom nu, antar jag. Nu får jag skriva dom av fragment, hitta trådar som går in i varandra, använda känslor som bara kan fångas i korta rader. Då handlade EN sång om bara EN sak, utan ambition att vara komplex eller mångbottnad. Och särskilt bra var det inte, men mycket känslosamt, och på liv och död.
Och kär var jag och vi lärde oss det goda hos livet tillsammans, vi hånglade i soffor och skaffade oss en referens i kyssar och smaker. När året var slut var jag så fylld av intryck att jag trodde huvudet skulle blåsa av som en champagnekork.
1992
Under våren som följde behövde jag inte bry mig om skolan över huvud taget. Jag hade en tjej att vara kär i. När sommaren kom tog jag med henne till Strömstad igen och vi bodde på Krusenska husets vandrarhem några nätter och sen hos min kompis. Vi rodde över till Norge för att köpa starköl som vi drack på klipporna medan solen gick ner och vi gjorde det mesta man ska göra när man är i Strömstad och är sexton år.
Nu hade jag börjat lyssna på Magnus Johansson. Han är viktig. Han har en värme i sina sånger som jag har eftersträvat. Jag lyssnade också på Perssons Pack. Per Persson och Magnus Johansson tycker jag är några av landets bästa låtskrivare. Jag såg packet i Linköpings trädgårdsförening den här sommaren och dom gjorde ett viktigt intryck. Dom gjorde ingenting på skoj. Det är allvar hela vägen, fredagsfyllorna och landsortsromantiken. Per Persson är Jeppe på Berget. Han lever livet och ställer frågorna sen. Dom som gör på annat sätt kan man inte lita på.
Till hösten började jag på social estetisk linje på Katedralskolan. Jag kom in efter två veckor när fem personer hoppat av. Där lärde jag mig ingenting. Men jag fick nya vänner som satt på andra fik och jag gjorde slut med min tjej och ångrade mig men kom över det vips tio år senare. Andra saker som hände nittitvå var att jag skrev Nån annan och att jag somnade ifrån ett ljus och brände upp radhusets övervåning.
Sen åttiåtta var jag också medlem i ett band som hette Snoddas och vi började nu gå in i en seriösare fas. Vi hade vunnit en lokalbandstävling och fått göra en CD-singel och vi spelade ganska flitigt runt om på fritidsgårdar och studentställen. Vi spelade snabb pop i vågen av Dom Lyckliga Kompisarna. Det var Staffan Palmberg, Tomas Öhman, Anders Johansson och jag och lojaliteten var stark och dom är fortfarande mina närmsta vänner. Vi drog åt olika håll i bandet. Jag ville spela hårdrock eller folkparksrock, dom ville spela mer brittiskt eller Seattle. Men spelglädjen var större än profileringen och vi spelade på alla sätt i alla riktningar bara man fick spela fort. Vi lärde oss stå på scen inför alla sorters publikum och Anders, som senare blev radio och TV-profil tillsammans med Måns, stod för mellansnacket. Staffan, Tomas och jag var kompisar sen fjärde klass och med Staffan hade jag skrivit och lekt fram låtar sen vi var tio år. Han var en intressant låtskrivare, nydanande och oförutsägbar. Till honom skrev jag senare låten Elden.
1993
På vintern nittitre kom Mathias Gurestam till Linköping för att hälsa på Tomas Öhman, dom kände varandra från ett konfirmationsläger i Dalarna. Mathias var från Falkenberg, nästan två meter lång och hade stort krulligt hår. Han var en fixare och alltid spindeln i nätet. Han ordnade en spelning åt oss på Lusthuset i Falkenberg, satte upp affischer på gymnasieskolan och krängde våran singel till alla han kände. När vi kom dit hade han även styrt upp så vi hade en kort spelning i skolans matsal på lunchen, två gig på Lusthuset samma kväll och en akustisk spelning kvällen efter på pizzeria Bon Apetite. På Lusthuset var det nån gymnasiehappening och vi spelade först i cafét tidigt på kvällen och sedan på stora scenen innan kvällens huvudattraktion Ronny och Ragge. I Hallands Nyheter dagen efter stod att läsa: Snoddas och Pökashow räddade avslagen kväll. Great! Vi återkom flera gånger till Falkenberg, både Snoddas och jag själv.
Sommaren samma år spelade vi på Stora Dansbanan på Hultsfredsfestivalen. Det var overkligt att få beskedet om att vi skulle få spela där. Vi var osäkra på om det fanns nåt större man kan vara med om. Vi fick backstagepass och ölbiljetter och i logen stod det mer läsk än man kan dricka. Det var första gången jag var på festivalen och vi bodde på campingen med alla andra från Linköping och våra vänner hade gjort flaggor och plakat. Trots att konserten nästan var den enda timme jag var nykter på är det också min enda minneslucka från den festivalen. Jag var så nervös och så mycket där att jag inte kunde vara där mer. Ulf Lundell spelade samtidigt på Hawaiiscenen. bob hund gjorde en beryktad spelning, också på Stora Dans, och kom året efter tillbaka på den näst största scenen.
På hösten mönstrade jag i Karlstad, drack en laglig starköl, såg på Jurassic Park och fick en frisedel av en psykolog som tyckte att jag skulle söka hjälp. Jag fyllde arton år och Tomas och jag hade gemensam fest på Arbis i Linköping. Jag fick en fin flaska whisky av Mathias som jag senare i hemlighet bytte mot tolv folköl.
1994
En dag när jag satt på Café Siesta på Stora torget, vintern nittifyra, kom Mathias Allén från rockföreningen Rock d'Amour fram och undrade om jag händelsevis ville spela förband till Stefan Sundström & Apache när dom kom till Skylten. Jag hade precis upptäckt Stefans skivor och tyckte det var det bästa som hände just då, så jag sa ja. Jag sa visserligen ja till det mesta och hade rätt mycket spelningar på studentställen, pizzerior, firmafester, bröllop och studentskivor. Men ett gig på Skylten var bra bara det och med Sundström skulle det bli utsålt. Ett stort minus vid den här tiden var att jag alltid blev så otroligt nervös för allting och nu skulle jag alltså gå runt och vara nervös i flera veckor. Det kan ha varit det som höll mig så sjukligt smal. Eftermiddagen när jag klev in på Skylten, som var den enda rockscenen och det absolut coolaste stället i kommunen där alla hårda band repade och alla svartklädda människor höll till och där jag hade hängt sen jag var tretton, så skakade kroppen. Stefan och Apache och Johan Johansson satt i fiket och sa hej. Det luktade speciellt på Skylten av svart målarfärg och scénrök, en spännande doft som gjorde sig bra till skinnjackor och hårspray. Från entréns plåtdörr gick en trappa upp med väggarna tapetserade med turnéaffischer från punkband som spelat där. Mitt i lokalen nån meter från scenen stod en bärande, irriterande pelare som skymde sikten. Numera har lokalen flyttat en trappa ner och målats fräscht vit för att kommunen ska kunna hyra ut den till annat än alternativ musik. Man kan bli galen på hur oöverstigligt svårt det verkar vara att driva en ball rockklubb i Sverige. När jag äntligen hade spelat mina låtar svajade jag av scenen och möttes av Johan Johansson och hans plirande ögon. Bra lirat, sa han. Tack, sa jag. Har du gjort någon demo eller platta som man kan få, undrade han och jag svarade att jag just skulle spela in en demo, nämligen imorgon. Vi bytte nummer och när jag återfick balansen i kroppen var jag den lyckligaste mannen på jorden. Johan Johansson hade spelat trummor i KSMB, han hade gjort låtar som jag avgudade och han hade producerat Stefans senaste platta. Nu hade han mitt nummer och jag hans. Dagen efter åkte jag till Askersund där jag bokat två dagar i en dansbandsstudio och vi spelade in min första demo. Första låten var Nån annan. Det var Rille Krantz på gitarr, Helena Tagesson (som syns på omslaget till Dans med svåra steg) på sång, P H Andersson på fiol och min farsa på bas. P H blev sen min följeslagare några år framöver. Jag tog studenten och lovade mig själv att aldrig mer sätta mig i en skolbänk. Med reservation för visskolan i Kungälv som jag sökt till. Kom jag inte in där skulle jag nog ha tagit ett jobb som kampanjartist åt sossarna i Linköping som jag blivit erbjuden. Men jag kom in utan att egentligen veta vad det var jag sökt till. Nåt skulle man söka och jag kunde bara se det som alternativ. Anders kom in på teaterskola i Hudiksvall? och det blev alltså dags att splittra Snoddas. Vi spelade in åtta låtar på en demo och släppte den på vår sista konsert på Skylten i slutet av den varma fotbollssommaren.
Nu följde en termin på folkhögskola med allt vad det innebär av rödvinsdrickande och djupa samtal och nylonsträngade gitarrer och lapsangte och vänsterrörelse. Vi hade utsikt över Bohus fästning och frossade i Cornelis och Fred Åkerström. Jag lärde mig framför allt att utveckla mitt gitarrspel och så var jag hemligt förälskad i nästan alla tjejer på teaterlinjen. Man var så långt från verkligheten där att det tog tre dagar innan jag hörde talas om Estoniafärjan. Jag slutade efter en termin och flyttade hem igen.
Johan Johansson ringde ibland och kollade läget och jag skickade honom låtar i den takt jag skrev dom, men han tyckte jag var för ung för att göra en platta än så länge, men när det var dags ville han gärna hjälpa till. Det lät bra, tyckte jag.
1995
Jag hyrde min första lägenhet i andra hand på våren nittifem. En etta på Gamla Tanneforsvägen med balkong och stora vindsutrymmen på sidorna som gick att inreda. Det var nästan en liten trea. I köket hade jag skrivbord och elektrisk skrivmaskin och här skrev jag dom flesta låtarna till min första skiva. Jag levde extremt billigt och försörjde mig hjälpligt på småspelningar här och var. Jag spelade ofta på Flamman, en studentpub och på Lazlo´s pizzeria i Hjulsbro. Ofta ihop med P H. Jag var också i kontakt med folk från Bona, en kommunistisk folkhögskola utanför Motala, som ordnade musikkaféer och kulturkvällar. Jag spelade på en bröllopsfest i Borkhult som var minnesvärd, även om få troligen minns nånting. En gång spelade jag för internerna på Roxtuna-anstalten och en annan gång på Postens firmafest. Det var en bra skola. Jag behövde spela mycket för att bli bättre och för att ha råd med hyran. Det vanligaste gaget var mellan femhundra och tusen kronor svart och fri öl.
På hösten fick jag jobb tre dagar i veckan på en liten firma som hette Kärna Reklam. Jag ritade kartor och planlösningar till broschyrer åt Stångåstaden, ett fastighetsbolag. Det var bara jag och chefen, Göran, som jobbade där. Vi hade ett kontor i Konsert & kongress. Jag lyssnade mycket på Ola Magnell, Cornelis och Lundell när jag jobbade och trivdes bra.
1996
Mathias flyttade till Stockholm vintern 95-96. Till Götgatan 81.Det var en stor etta med högt i tak, fiskbensparkett, ornament i taket och ett typiskt söderkök. I rummet hade han ställt en säng, en stor rosa soffa, ett rejält soffbord, en hylla med skivor och filmer och några flyttkartonger. Väggarna var vita sånär som på en klunga bilder på vänner. Jag kom upp för inflyttningsfest. En råkall vind svepte över Götgatans blaskiga asfalt den kvällen. Jag och en polare gick till Ica Ringen för att köpa inflyttningspresent i form av diskborste och toapapper. Jag minns hur stort jag tyckte det var att Mathias skulle bo på Söder, så nära till allt att han knappt skulle behöva ytterkläder. Han var typen som alltid sa att det ordnar sig, och så gjorde det det. Han sa att stålar är inga problem, vilket blev vårt motto även om vi aldrig hade några, eller just därför.
Det var en bra fest med mycket folk. Hallen var överfull av vinterjackor och kängor. Vid tretiden hade polisen varit där för andra gången och festen hade lugnat sig. Några låg och sov i sängen, andra satt i soffan med sina vinglas och började bli eftertänksamma. Mathias bad mig spela några nya låtar och jag gjorde det. Jag spelade Kom änglar och Vårdag i november och Av ingens frö. Vid väggen på golvet vid hallen satt Johan som jag aldrig träffat förut. Han hade just kommit från nån annan fest. Han hade långt, ljust hår och glasögon och en lila schal runt halsen och en snygg tjej som hette Emma. Jag märkte att han gillade Kom änglar. Efteråt började dom fråga om jag skickat nåt till skivbolagen, om jag ville göra en platta och hur jag tänkte. Jag hade varit dålig på att få iväg demokassetter. Jag drömde, men var också rätt nöjd med dom spelningar jag hade. Men Mathias hade visioner och en idé växte fram klockan fyra på morgonen. Han och Johan skulle starta ett eget skivbolag, ett handelsbolag. Det började göras överslag, det jämfördes, det frågades och spånades. Jag trodde nog innerst inne inte alls på idén, men lät planerandet fortgå. I teorin lät det kul. Som att planera ett bankrån bara för att stretcha sin kreativitet vid femsnåret på morgonen. Och snart var festen slut och jag somnade på den rosa soffan.
Dagen efter åt vi brunch på VC på Skånegatan. Ett nytt begrepp för mig, fanns inte i Linköping. Jag åt amerikanska pannkakor med lönnsirap, äggröra, bacon och prinskorv med juice och kaffe. Mathias och Johan hade inte släppt idén. Det måste funka, sa dom, och vi gjorde överslagen igen. Hur mycket pengar kan vi skrapa ihop och från vilka? Hur många skivor borde vi kunna sälja utan distribution? Vad kan det kosta att göra en skiva om vi använder oss av kompisar som kan spela gratis? Tiotusen? Tjugo? Hur gör man? Hur blir rullbandet man spelat in på en CD-skiva? Vad är mastring? Vi bestämde att vi skulle kolla upp en del saker men ingen kände någon i branschen. Johan Johansson vågade jag inte ringa. Han skulle bara säga att vi borde vänta och det kunde vi inte.
Mathias ringde några dagar senare och föreslog att vi skulle ta med Filip Adamo, hans syssling, i projektet. Jag visste vem han var. Hade träffat honom på Stockholms filmfestival en gång, dryg och otrevlig. Men han hade en del kontakter antog jag, så okej, men det blir strictly business. Filip ville vara med. Han hade hört mina demokassetter och förstod ingenting av vad som var bra med dom, men om det nu var så att dom sålt i Linköping i femhundra exemplar så tänkte han inte missa chansen att vara med i skivbolaget. Filip visade sig vara den kreativa energi vi behövde, en galning som inte såg upp till någon och som inte var rädd att göra bort sig eller hamna i konflikter. Vi hamnade i konflikt, jag och Filip, hela tiden och han vande sig vid att jag slängde på luren i hans öra. Under tiden utvecklade vi en stark vänskap. Mathias var den ansvarsfulla som höll i själva handelsbolaget och ekonomin och stoppade mig och Filip när vi svävade ut. Johan var diplomaten och psykologen som försökte sänka våra röster under våra möten. Vi döpte bolaget till Elvira, vilket var min idé, och jag minns inte varför mer än att det lät vackert. Vi hade vårt första bolagsmöte i min etta på Gamla Tanneforsvägen. Där satte vi upp punkter på ett papper om hur vi skulle gå till väga, hur vi skulle dela inkomsterna och frågor om sånt vi inte visste och behövde ta reda på. Det var vårt skivkontrakt, två handskrivna A4, med instuckna interna skämt. Nu kunde vi börja jobba. Vi bokade den billigaste studion i Linköping, en helt nystartad som drevs av yngre och mer oerfarna personer än oss. P H var med, han gick då på Lunnevads folkhögskola och kände en trummis som gärna hjälpte till, Johan Aronsson. Helena Tagesson hade en lillebror, Kalle, som vi hört var begåvad på piano och jag frågade honom och han sa ja. Några basister kände vi inte, Anders bodde i lund nu och Snoddas var historia, men jag hade en vän från skolan i Kungälv, Martin Söderström, som var en hygglig gitarrist och vi tänkte att det är ungefär samma sak. Bara färre strängar att hålla reda på. Där hade vi bandet och studion. Vi repade en eftermiddag på Lunnevad och gick sen ner i den lilla källaren där studion låg och började spela in. Teknikern var nån som studion hade använt sig av förut och vi litade på dom. Det visade sig att han nog mest spelat in hårdrock och han spelade in skivan med gate på alla kanaler. Gate är en effekt som eliminerar brus genom att sluta signalen direkt efter ett instruments tillslag. Det går att använda om man spelar in Metallicas trummor, men låter inte lika bra på en nylonsträngad gitarr. När allt var inspelat, och det som lät konstigt förklarats med att "det fixar vi i mixen", var det dags att mixa. Omslaget gjorde jag på kvällarna på Kärna Reklam. Anton H le Clerqc hade tagit bilderna, han var en eldsjäl i Studiefrämjandet där vi repade med Snoddas som alltid stöttade oss och mig och jag har mycket att tacka honom för. Han var också fotograf på Östgötacorrespondenten. Elvira var så gott som klara med planen för tryckandet, pressandet och releasen av plattan. Men när jag kom hem och lyssnade på vad vi åstadkommit under fem dagar i studion så grät jag. Det lät inte ens i närheten av en skiva. Pengarna var egentligen slut och tiden knapp, men jag lyckades övertala Elvira om lite mer av båda för att ta tapen ner till Tranås, där vi spelade in Snoddas-singeln, och mixa om allt. Mats Axfors var tekniker och han räddade den katastrofala inspelningen bäst han kunde.
I maj kunde vi stolta plocka upp ett av femhundra exemplar av "Dans med svåra steg" ur kartongerna på Gamla Tanneforsvägen. Tvåhundrafemtio ställdes i ett av mina vindsutrymmen och den andra hälften delades upp mellan Elvira för att följa med till Stockholm. Jag sa upp mig på Kärna reklam och vi hade spelning med release på ett utsålt Skylten. Kalle hade varit bortrest och kom mitt under konserten rakt upp på scenen. Vi krängde nästan hundra skivor redan första kvällen. Sen hade vi fest till morgonen.
Flera skivaffärer i Linköping hjälpte oss att sälja skivor under disk, några tog sig till och med besväret att sälja den vitt. Den blev ganska efterfrågad och vi blev tvungna att beställa nya. Pengarna vi fick in som skulle gå till Elviras gemensamma kassa behövdes till hyror och mat och krogbesök och i Elviras kassa växte bara streck på hur mycket alla var skyldiga. En kartong skivor glömdes i en telefonkiosk, en annan på nån pizzeria. Det var ingen väldig ordning men alla hade vi oftast en hundring i fickan och alla var glada.
I juli ringde P H och berättade att han hade en trea på gång i Fruängen söder om Stockholm. Han hade inte råd att bo där ensam men om jag på en dags varsel kunde säga att jag ville hänga på så kunde han tacka ja. Fruängen hade tidigare inte funnits med i dom drömmar jag hade om huvudstaden, men jag tänkte att om jag inte sticker nu kanske jag aldrig kommer iväg. Så jag sa ja och i augusti flyttade vi in på Fruängens kyrkogata. Det var en kantor som bodde där innan och lägenheten var kyrkans och satt ihop med deras lokaler. Vi fick nycklar som tog oss in i alla utrymmen och kunde därför genom en hemlig kulvert ta oss in i kyrkans ungdomsgård och spela pingis där hur mycket vi ville. Vi hade ett stort vardagsrum med parkettgolv och balkong, varsitt sovrum och kök med diskmaskin och toa med tvättmaskin. Och under Guds tak. Man kan inte bo bättre. Men nu behövde vi mer jobb. Elvira hyrde en lokal på Tegnérgatan där dom inte fick bo utan bara arbeta. Så där bodde dom alla tre plus en till och då och då flickvänner. På samma gata ligger Krogen Tre Backar där man kunde få spelningar om man bara tog hand om allt själv. Filip hade skaffat spons på en alkoläsk så vi kunde trycka affischer med deras logga nere i hörnet och vi affischerade över stan och folk kom och Elvira satt i kassan och tog fyrtio kronor i inträde.
Nu ringde Johan Johansson. Han hade fått en skiva jag skickat. Bra, tyckte han. Bättre än han trodde. Han tipsade om att vi borde kontakta KonTur, ett bokningsbolag som bokade honom, Sundström, Staffan Hellstrand och Kjelle Höglund. Vi borde också slå en signal till MD musikdistribution, tyckte han, så att skivaffärer landet runt kunde beställa plattan. Sakta i backarna, tänkte jag, men vi gjorde som han tipsat om. På KonTur mötte vi Stefan Lilja och Hans Hjort. Hjort var stor och skäggig och rökte oavbrutet och såg ut som jag tänker mig att alla i skivbranschen såg ut på sjuttiotalet. Lilja var mindre och mycket sympatisk. Dom sa att om vi får MD med oss så kunde dom tänka sig ett samarbete. På MD sa dom att om KonTur bokar så kunde dom hjälpa oss med distributionen. Det var en bra eftermiddag och vi gick och åt kebab på Wendys i Hornstull.
Och där låg Stockholm. Distinkt med sitt vatten och sina torn. Lockande med sina skeva gator och sitt myller. Destruktiv, kreativ och självklar. Jag kan min Bellman och såg hans värld, jag kan min Evert Taube och såg hans hem. Jag kunde kyssa stadens fötter för alla äventyr den redan gett mig. För alla vackra namn, för alla vackra platser. Jag visste att jag var här för att stanna. Jag hade givits en fast punkt.
1997
Johan Johansson fortsatte hjälpa till. Han tipsade Nenne Zetterberg på P3 om min musik och hon nappade och vi skulle plötsligt spela in P3 Live från Cornelisrummet på Mosebacke. Cornelisrummet är ett litet rum som tar in allra, allra högst åttio personer och där hänger Mäster Cees väst med gammalt tobaksfras i fickorna. Om man har en släng av klaustrofobi, vilket jag har, är det ett obehagligt rum att vistas i när det är fullt. En gång såg jag Ola Magnell spela där och jag satt längst fram med fötterna på scenkanten och knäna i hakan. Jag hade svårt att andas, svettades och mådde illa. Men när konserten var slut ville jag bara sitta kvar och göra om det. Man blir odödlig när man klarat av en stund med sina nojor. Från Cornelisrummet har man utsikt över Slussen, Gamla Stan och Riddarholmen. Det är en vacker plats i Stockholm. Nu skulle jag spela där. Benen ville inte gå dom sista meterna uppför Hökens gata när jag var på väg till soundcheck. Jag övervägde tanken att sätta mig på ett tåg till Göteborg för att vara helt säker på att inte behöva spela. Folk hade nog blivit förvånade. Kvällen innan hade jag varit så stirrig att jag börjat dricka rödvin med en tjejkompis som var på besök och sen hade vi sex, så nu var nervositeten påbättrad med lite ångest och baksmälla. Great. Och på världens minsta scen, längst in i rummet med åttio personer mellan mig och utgången. Jag skulle kräkas, svimma och kissa på mig och allt skulle sändas i radio och hela Svea Rike skulle stämma upp i ett rungande hånskratt. Under soundcheck tänkte jag på vilket land jag skulle flytta till. Inte England, där bor massor av svenskar. Kanske tyskland.
Jag minns ingenting av konserten. Det är lustigt, med det jag sysslar med. Det är en extrem jakt på nuet, ett gigantiskt Carpe Diem ungefär som en fylla fungerar. Allt stängs av och här och nu är det enda som finns, och så minns man nästan ingenting efteråt och allt blir tomt och att göra det igen är det enda som känns meningsfullt. Det är en jävla paradox. Jag vet att jag tänkte mycket det här året på om det var värt det. Om det verkligen kändes lika bra efteråt som det kändes dåligt innan, eller om det var obalans åt fel håll. Jag vet inte vad jag kom fram till, men jag ser mig själv kliva upp på scenen gång efter gång fortfarande.
Jag skrev mycket. Försökte få det att bli ett jobb med rutiner. Jag började dagarna med en promenad i Långbro och hade Rolling Stones i lurarna. Eller Bob Dylan. Jag hade fortfarande väldigt poetiska ambitioner, tyckte om versrader och rim och utsmyckningar. Det var mycket daggvåta marker och älvdans och sånt som inte Filip Adamo förstod då och som jag knappt själv förstår nu. Johansson, Elvira och jag träffades mycket. Han ville producera nästa skiva och jag var ivrig att sätta igång. Vi började inspelningarna på sommaren och till hösten kom Rusningstrafik. Martin Söderström var kvar på bas och P H på fiol och flöjt. Johansson spelade trummor och gitarr. Elvira och Johan Johansson hade ständiga duster om ekonomi och vad som behövdes till skivan, vilket nästan alltid slutade med att Johan sa att så här går det till och Elvira sa jaså. Han var en räv, en övervintrad punkare som gjort mer plattor än vad vi hade hemma i våra hyllor. Jag förstod inte alltid hans breda ståkkålmska, han hade uttryck som att gå och luta sig och socker i kartongen. Jag försökte hitta på egna, men det gick inte.
Rusningstrafik sålde i tvåtusen ex första halvåret. En liten bit över break even, fast dit nådde vi inte eftersom vi hela tiden plockade förskott ur kassan. Jag låg alltid efter med ekonomin. Hade jag en hundring över åt jag en räkmacka eller åkte taxi.
På hösten skulle Sundström turnera i Norge och jag fick erbjudande att följa med. Både som förband och som kompgitarrist i Stefans band. Vi skulle besöka Oslo, Molde, Volda, Bergen, Kristiansand och Stavanger. Jag hade aldrig spelat mer än två dagar på raken innan, vilket man klarar utan att äta, och jag insåg att det krävdes förändringar i mitt sätt att deala med nervositeten. Jag slutade äta kött på den turnén. Stefan och Apache hade gått skilda vägar och Apache hade skaffat en ny sångare och blivit Weeping Willows. Sundströms nya band hette Rejvkommissionen. Norge var vackert så hjärtat värkte och exotiskt. På en bilfärja på en fjord på västkusten stod Stefan och jag på däcket och blickade ut över bergen och skogarna och vattnet och Stefan lade armen om mig i blåsten och sa: Tänk på tre saker Lasse, om du ska göra det här i livet. Skit i vad folk skriver i tidningarna, det är bara trams, ta det lugnt med spriten och skaffa dig en tjej och håll kvar vid henne resten av livet. Det var som en film, som att han sträckte handen mot nejderna och sa: En dag, min gosse, ska allt det här bli ditt. Stefan är en av dom roligaste, klokaste och varmaste personer jag träffat. Men det skulle dröja innan hans råd sjönk in. Ironiskt nog var det just Stefan och hans band som lärde mig dricka sprit på riktigt där i Norge. Festen började tidigt på eftermiddagarna och jag var härdad när jag kom hem till Fruängen igen.
Filip, som till och från hade körkort, skjutsade hem mig till Fruängen en kväll när vi varit och fikat vid Odenplan. Strax innan vi kom till Västerbron hörde vi introt till En av alla dom på bilradion och vi höjde volymen och log. Vi svävade över Stockholms öar blänkande i gatljus och jag kände att jag skakat av mig motståndarna, skolväsendet och dom utstakade vägarna. Vi var en egen maffia nu. Inga banker, inga kreditkort, inga register, inga chefer. Vi skulle leva av lust, ångest, passion, kärlek, musik och brustna hjärtan. Vi hade solen i ögonen.
1998
Tyvärr höll nu Elvira på att slita sönder vänskapen mellan mig och Mathias. Vi pratade knappt med varandra längre och det kändes forcerat och jobbigt. Vi var egentligen inte osams om nåt speciellt utan drogs isär för att vi alltid tvingades stå på varsin sida. Jag med visioner och han med ett ansvar och en budget. Stålar höll nu på att bli ett problem och vi klev i en simpel fälla. Vi visste att det inte fanns en framtid med Elvira records och alla hade nu andra jobb vid sidan och våren nittiåtta bad jag Stefan Lilja sprida ryktet om att jag sökte nytt skivbolag. Fyra bolag hörde av sig och jag gick och träffade dom och bad en jurist titta på kontrakten dom erbjöd och jag åt lunch med dom, driven av samtliga dödssynder. Jag var rädd att bli lurad. Jag tänkte att dom ville klippa mitt hår och stoppa in mig i en skivbolagsmaskin och trycka på en stor knapp. Den minst sympatiska av dom jag träffade var Magnus Nygren på Universal. Han pratade högt och fort och garvade åt såna söderromantiker som jag, men nånstans kände jag att vi skulle kunna bli kreativa ihop. Han påminde om Filip i sin brist på fjäsk och psykologi, han hade rykten om sig i branschen som mannen som gjorde Jakob Hellman stor, men också mannen som fick Hellman att aldrig mer göra skivor. Många hade åsikter om Magnus Nygren. Jag ringde Sara Isaksson som låg på Universal och frågade vad hon tyckte och hon sa att han var snäll. Sen ringde jag Nygren och sa att jag ville till Universal men att jag var rädd för honom och då skrattade han ett rått skratt. Vi blev ett bra team tillsammans med Jennifer McShane som då jobbade med promotion på Universal. Jennifer är den enda jag sett gå en hel Hultsfredsfestival i högklackat. Hon var fenomenal och oemotståndlig.
När jag skrivit på kontraktet skulle jag äta lunch med den svenska avdelningen på en fin restaurang på Östermalm nära deras kontor. Kvällen innan hade jag ätit musslor hos Johan Johansson och druckit massa vin med hans kompis Guld-Lars och nu kom kallsvetten krypande igen. Efter lunchen sa alla att det hade varit supertrevligt att träffa mig och jag vet att dom ljög för jag hade bara suttit där och petat i en liten förrätt och försökt få i mig en lättöl. Jag tror aldrig att jag sa nånting. Jag tror bara att jag nickade lite ibland och sneglade mot toaletten.
Jag var mycket förvånad över Universals samarbetsvilja. Ingenting ville dom lägga sig i, det tyckte dom var viktigt, allt skulle jag få göra på mitt sätt. Dom var rädda att min publik skulle se mig som en svikare som gått till ett multinationellt skivbolag. Det förstod inte jag. Jag tyckte Universals logga var skitsnygg och kände mig stolt över att dom ville ha mig. Johansson skulle få producera igen och nu var jag sugen på ett rockband.
Björn Rothstein var från Gotland, hade epilepsi och spelade trummor, Lasse Bax spelade bas och bodde granne med oss i Fruängen, men det var inte så vi träffades. Han var gammal vän med Johansson och hade spelat med honom mycket. Under vintern det här året hade min och P H:s vän Jens Back från Linköping flyttat upp till Stockholm. Han hade ingenstans att bo så han fick sova på våran soffa ett par veckor. Eftersom P H gick i skolan så blev det jag och Jens som hängde på dagarna. Jag kände inte Jens väl, men nån kväll på Gamla Tanneforsvägen hade vi ändå suttit och druckit oss fulla, han och jag, vet inte varför, och drömt om Stockholm och rockmusik och det gamla vin, kvinnor och sång. Jag gillade Jens, och jag visste att han spelade Hammondorgel. Jag hade sett honom spela med ett bluesband på tjugoettans krog i Linköping. Jag tog med honom till replokalen i Münchenbryggeriet för att träffa Johansson och vara med på ett rep. Alla gillade Jens och jag var glad att ha en jämnårig i bandet. Det fina med Jens Back är att när det kommer till rock'n'roll är han en större romantiker än dom flesta. När han senare skaffade en egen lägenhet satte han upp telekablar på väggarna för att han ville somna till doften av rockmusik. Han äter Lynnard Skynnard till frukost. Jag träffade en kvinnlig ljudteknikerlärling, dom är inte många, i Visby flera år senare och visste att Hovet skulle dit och spela in sin platta och kunde se Jens framför mig när han skulle möta henne. En snygg tjej med slitna jeans som kunde micka upp ett Leslie skulle Jens kunna dö för. Nu bor dom på Norrmalm.
Karl-Magnus skulle göra omslaget till skivan och han hade valt att jobba med fotografen Peter Norrman. Vi hade långa möten om hur det skulle se ut och vad jag skulle ha på mig och Karl-Magnus kunde med eftertryck säga saker som: Jag ser mycket gult, kanske en cykel. Det var inte som på Kärna Reklam. Peter tog över tolvhundra bilder, minns jag, och jag började förstå att det nu, på ett stort skivbolag, fanns större möjligheter men också mer att ta ställning till. Jag hade inte tänkt så mycket på nåt annat än låtarna tidigare. Förpackningen hade bara varit en förpackning. Ändå hade jag noggrant studerat alla andras förpackningar utan att riktigt förstå hur mycket det bidrog till helheten.
På sommaren nittioåtta var jag färdig med Fruängen och flyttade in i en tvåa, andra hand och möblerad, på cirkusvägen i Västberga.
Med solen i ögonen kom i slutet av augusti nittiåtta och den följande hösten gjorde jag min första riktiga turné ihop med bandet från skivan. Tvivel, första singeln, hamnade på Tracks, jag fick göra en del intervjuer med tidningar och jag, Jens, Nygren och Jennifer gick efter ett halvår ut och åt japanskt på Tegelbacken och firade tiotusen sålda ex av plattan. Plötsligt fanns det folk i Umeå som kunde mina sånger, i Växjö, i Västerås, folk i städer jag inte ens varit i tidigare. Jag visste inte vad jag skulle tycka. Jag vandrade under en klar himmel. Luften var frisk och lätt att andas in.
submitted by Loxus to winnerback [link] [comments]


2019.06.13 22:39 lanehallen SMS-lån

Vi erbjuder SMS-lån till låg ränta!

Hos oss har vi 80 st långivare, banker och kreditgivare! De flesta utav dessa 80 långivare erbjuder SMS-lån och detta till en bra ränta genom vår tjänst där ni kan jämför alla erbjudanden utav SMS-lån! Vi vet ingen i Sverige som har så heltäckande av lånegivare därav täcker ni upp alla erbjudanden som finns på den svenska marknaden!

Lån genom Lånehallen.se

För oss på Lånehallen.se är det viktigt att vi har en så heltäckande erbjudande utav långivare som det bara går! Många konkurrenter har endast ett fåtal långivare vilket inte gynnar er som låntagare. Ni som kund ska ha tillgång till alla långivare inom SMS-lån eller Snabblån som det även kallas. Genom vår heltäckande tjänst kan ni jämföra Ränta, Effektiv ränta, Återbetalningstid och Månadskostnad hos varje långivare vi listar!
Ta god tid på er när ni går igenom listan utav SMS-lån och klicka gärna er vidare in på respektive långivares hemsida för att titta om ni finner något extra som ni tycker är intressant som vi trotts daglig uppdateringar inte lyckats fånga upp. Samt, det

Tydlig prisbild

För oss på Lånehallen.e är det viktigt med en tydlig prisbild för er som ska ta ett SMS-lån. Oavsett om det är en låg ränta eller hög ränta så ska det vara tydligt för dig som jämför de olika kreditgivarna.

Hur mycket pengar får jag låna?

Varje lånegivare har sin egen gräns för hur mycket du kan låna! Långivarna gör en bedömning utifrån varje ansökan och blir en individuell bedömning. Du får besked direkt på skärmen när du ansöker online, och det ända du behöver ha tillgång till är ditt Bankid, som vanligast brukar vara Mobilt BankID, men vanligt BankID fungerar bra även det. Du fyller i hur mycket du vill låna och långivaren tar ställning till om du kan låna den summan, alt. sätter en gräns på hur mycket pengar du kan låna.

När får man pengarna?

Ditt SMS-lån betalas vanligtvis ut direkt efter godkänt ansökan. Vissa kreditgivare kan ha specifika villkor för utbetalningen, så vid ansökan läser du även av när du får pengarna utbetalt (brukar gå väldigt fort, inom 60 minuter /1 tim). SMS-Lån eller Snabblån kan du ansöka om under dygnets alla timmar, och alla dagar i veckan. Dvs. det är dygnet runt (24/7). Lånebeskedet ska inte vänta på sig utan går undan. under ordinarie öppettider, men det går naturligtvis bra att ansöka dygnet runt. Du får alltid lånebesked direkt oavsett vilken tid du ansöker när du vill låna pengar snabbt.

SMS-lån ifrån utlandet

Med Snabblån/Sms-lån kan du ansöka om ett större eller mindre lån vart du än befinner dig i Sverige eller i världen. Det enda du behöver ha tillgång till är en dator, surfplatta eller en mobiltelefon (smartphone) uppkopplad till internet och ditt BankId så klart.

SMS-lån helg?

Ja, vi har långivare och kreditgivare som behandlar din låneansökan under helgen. Likaså storhelger och röda dagar.

SMS-lån utbetalning direkt

Ja, många utav våra långivare och Kreditgivare har utbetalning där pengarna betalas ut direkt på kontot.

SMS-lån utbetalning helg?

Många av våra långivare betalar ut pengar under helgen (lördag & söndag), inklusive storhelger och röda dagar. Pengar betalas ut direkt på kontot även på lördagar och söndagar.

SMS-lån utan inkomst

Flera utav våra långivare för Snabblån eller SMS-Lån lånar även ut pengar utan inkomst. Du finner vilka i vår lista. Det räcker med att du har en låg deklarerad inkomst för att kunna låna pengar direkt och få det utbetalt på kontot direkt.
Många av våra kreditgivare vet att att det tar tid att samla på sig deklarerad inkomst hos skatteverket eller hos kreditupplysning-företag. Detta är något som våra långivare tar hänsyn till och är en fördel vid SMS-lån även kallat Microlån. Vid Privatlån ställs oftare högre krav vilket inte är lika vanligt vid mindre lån via Microlån eller SMS-lån. Din betalningsförmåga utgår därför inte helt utifrån din deklarerade inkomst. Den deklarerade årsinkomsten har betydelse men ger inte den sanna bilden på din återbetalningsförmåga när du ansöker om SMS-lån online.

Gratis jämförelse av SMS-lån

En ansökan ska vara kostnadsfri och det ska vara gratis att jämföra lån genom Lånehallen.se. Du jämför och ansöker om det lån som du tycker passar dig kring ränta, återbetalningstid och lånesumma.

Bedömning av återbetalningsförmåga

När du ansöker om lån görs alltid en kreditprövning i samband med att du fyller i ansökningsformuläret. Hur denna bedömning görs är olika mellan de olika långivarna och inget vi kan beskriva i detalj. Men SMS-lån, Snabblån eller Microlån bedöms inte lika hårt som t.ex. ett sedvanligt lån hos Bank eller ett normalt privatlån. Man gör en samlad bedömning med hjälp utav ett kreditupplysningsföretag och de uppgifter du lämnar vid ansökan. Du kan ofta låna pengar med en betalningsanmärkning då summan pengar du lånar inte är lika hög som vid ett privatlån och en betalningsanmärkning inte betyder att du har en låg kreditvärdighet.

SMS-lån utan UC

Många utav våra långivare använder inte sig utav UC (upplysningscentralen) vid behandling utav ansökan av SMS-lån. Man använder sig ofta utav andra kreditupplysningsföretag. När ni ansöker om SMS-lån kan ni läsa hos respektive långivare hur de tar inte uppgifter, t.ex. via annat kreditupplysningsföretag.

Åldersgräns & Krav

Du måste vara minst 18 år gammal för att ansöka om SMS-lån och få det beviljat. Likaså måste du trots goda villkor ha en bra återbetalningsförmåga samt vara Svensk medborgare och bosatt i Sverige.
Tänk på att pengar du lånar genom ett snabblån eller SMS-lån ska betalas tillbaka. Låna därför inte mer än nödvändigt och undvik att låna om du inte behöver pengarna, då du annars kan sätta dig i en besvärlig situation ekonomiskt.

När får jag pengarna på kontot?

Så fort ansökan är beviljad betalas pengarna i regel ut direkt. Det som kan ha betydelse är vilken bank du använder dig utav. Har du bankkonto hos någon utav de stora Bankerna i Sverige går det fort. Har du konto hos en mindre känd Bank kan det ta tid beroende på hur fort pengarna kan tas emot av Banken. Annars brukar det gå inom en timme beroende på Bank oavsett dag. Men läs hos respektive långivare om deras utbetalningsrutin vid godkänd låneansökan.

Olika varianter utav sms-lån

Kärt barn har många namn sägs det! Det är samma sak med SMS-lån. Det går under flera benämningar, bl.a:
Historiskt var det Sveriges banker som skötte utlåning utav pengar, stora som små summor. Detta har idag förändrats och Bankerna sköter mest större summor som Fastighetsaffärer mm. De mindre summorna sköts idag till stor del utav kreditgivare inom segmentet SMS-lån. Det är mindre summor mellan 500 kr och 50 000 kr. Det går fort att låna och pengarna betalas som regel ut direkt på kontot. Det som däremot är nackdel med denna typ av lån är att räntan ofta är högre än t.ex. ett Privatlån. Detta vägs upp utav att det är mindre summor man lånar och har snabbare återbetalningstid och att utbetalningen sker omgående.

Hur ansöker man om SMS-lån?

När du går igenom alla våra långivare kommer du finna några du är mer intresserad utav. Kanske är det räntan eller återbetalningstiden du tycker är bäst! När du klickar på den långivare du vill ansöka hos, kommer du att komma till ett formulär som är utformat för att du ska kunna ansöka om lånet. Det är inte några konstiga uppgifter, utan du fyller i formuläret som tar någon minut, och bekräftar låneansökan via ditt BankID på dator eller Mobilt BankID på din telefon. Alla långivare inom snabblån har olika tillvägagångssätt men vanligast är att du får besked direkt på skärmen.

SMS-lån ränta

📷Räknat i procent kan SMS-lån landa på hundratals procent. Däremot blir inte den slutliga kostnaden så stor. T.ex. lånar man 1500 kr med en återbetalningstid på 30 dagar då kommer lånet att kosta ungefär 150 kr i slutändan. Dvs du kommer då att få betala tillbaks 1650 kr. Betalar du inte tillbaka enligt avtal kommer lånet att kosta dig mycket pengar. Dröjsmålsränta och förseningsavgift tillkommer direkt om du inte betalar enligt uppgjord återbetalningsplan. Se därför till att betala tillbaka enligt ö.k. och att hålla belåningstiden så kort som möjligt. Något ni bör ha koll på är att en uppläggningsavgift eller startavgift höjer den effektiva räntan väldigt mycket. Även om det är en engångsavgift försök att finna ett SMS-lån utan avgift som uppläggningsavgift eller startavgift.

Räntefritt SMS-lån

Vissa kreditgivare och långivare hos Lånehallen.se erbjuder dig kostnadsfria lån under en kortare period, oftast upp till en månad. Det innebär att du som kund har möjlighet att ta ett gratis sms-lån om du betalar tillbaks inom en månad. Det resulterar då i en effektiv ränta på 0%.

Konsumentverket & Finansinspektionen

De långivare som lånar ut pengar er mot konsumenter genom SMS-lån måste finnas registrerade hos Finansinspektionen. kreditgivarna måste även söka tillstånd och bli godkända hos myndigheten för att få bedriva utlåning genom SMS-lån. Mycket utav Finansinspektionens roll är även att förhindra penningtvätt genom SMS-lån.
När registrering finns hos Finansinspektionen behövs även tillsyn, vilket sköts utav Konsumentverket. Dvs. tillsyn utav långivarnas kreditprövning och marknadsföring sköts utav konsumentverket.
Många utav våra långivare betalar ut 7 dagar i veckan inkl. storhelger som midsommarafton, Julafton och nyårsafton.
submitted by lanehallen to u/lanehallen [link] [comments]


2018.07.24 18:35 driverdone Automatiseringen - MP, KD (och V)

Som uppföljning på denna tråd där några framförde önskemålet att jag skulle återkomma med övriga partiers åsikter kommer här nu åsikter från MP och KD som också, i alla fall till viss del, svarat på min fråga. Men först till en rättning till förra tråden, jag hade missat att kolla upp vad V hade för åsikt i frågan. Som tur var krävdes inget mejl till dem, utan man fick resultat likt denna sida när man sökte på deras hemsida. Så där har vi ju i alla fall ganska tydligt vad man tänker, även om detaljnivån kanske inte är extrem (var väl inte direkt oväntade åsikter heller).
KD
Som jag nämnde i förra tråden så hade jag redan då fått svar ifrån KD, men jag tyckte det kändes lite väl kort så jag hade dragit iväg ett svarsmejl. Har fortfarande inte fått svar på detta, men det har gått så pass lång tid nu att jag tänker att det inte kommer hända så tänkte att jag skriver vad de sagt:
Jag (Samma initialfråga som ställt till alla partier jag kontaktade):
Hej!
Jag jobbar som mjukvaruingenjör och en del av mitt arbete går ut på att automatisera och effektivisera diverse olika processer. I det arbetet ser jag många arbetsuppgifter som inom överskådlig framtid kommer att kunna göras snabbare och bättre av program istället för av människor. Det görs redan idag på vissa av de arbetsplatser jag arbetar på (är konsult).
Det handlar inte om triviala uppgifter utan kan vara t.ex. serverhantering eller underhåll av databaser och liknande system. Uppgifter som det funnits/finns detikerade arbetslag till att göra kan tas över av utvecklaren själv som bygger applikationen.
Detta är inte enda exemplet, t.ex. på Scania i Oskarshamn så har man automatiserat en stor del av processen för att konstruera hytter till sina lastbilar så man räknar med att samma antal arbetare ska kunna producera dubbelt så många hytter.
Till en början kan ju detta låta som enbart positivt, men om det skulle finnas en övre gräns på efterfrågan så blir ju det enda sättet att öka effektiviteten att börja skära ner på antalet arbetare.
I längden låter inte detta som en hållbar utveckling med den nuvarande samhällsformen. Så min fråga är vad ni har tänkt göra åt saken? Skattesänkningar åt de som jobbar kommer inte gynna de som blir ersatta. Man kan inte heller hitta på mer och mer komplexa arbetsuppgifter åt alla som blir ersatta.
Jag sökte på er hemsida och kunde inte hitta svaret på denna fråga.
KDs representant:
Bäste <>
Stort tack för ditt mejl.
Anpassningsförmågan till den strukturomvandlingen som nu sker och som kommer fortgå under en lång tid, är avgörande för utvecklingen av svensk ekonomi. Under det kommande decenniet kommer automatisering och digitalisering leda vägen för strukturomvandlingar i ekonomin. Hur väl arbetskraften och övriga resurser klarar att ställa om och anpassa sig till en sådan utveckling kommer att vara avgörande, både för svenskt välstånd och för hur vårt samhälle kan hålla ihop.
I detta behövs dels insatser riktade mot befintlig arbetskraft där vi i vår budget bygger ut yrkesvuxutbildningen för att de som vill eller måste skola om sig ska kunna göra det. Men det krävs också riktade satsningar mot skola och unviersitet. För detta har vi en rad förslag för att förbättra skolan då högre utbildning kommer bli allt mer viktigt på sikt.
Läs gärna mer om vår utbildningspolitik här: https://kristdemokraterna.se/skola-och-utbildning/ Och mer om vårt yrkesvuxförslag här: https://kristdemokraterna.se/wp-content/uploads/2016/11/Budgetmotion-2018.pdf (sid 58)
Vänliga hälsningar Kristdemokraterna
Jag:
Hej igen,
Tack för svar.
Så alltså inga planer för de människor som oundvikligen kommer bli överflödiga på arbetsmarknaden, bara planer för att minimera det antalet? Anser ni det vara för långsiktigt att planera för eller är ni skeptiska till att det verkligen kommer ske?
...
Spontana reaktionen är ju att det kändes ganska likt Liberalerna i deras syn i frågan, men det är väl kanske inte jätteotippat iom att de är båda allianspartier. Hade ju varit roligt med lite mer diskussion och förklaringar.
MP
Jag:
Hej!
Jag jobbar som mjukvaruingenjör och en del av mitt arbete går ut på att automatisera och effektivisera diverse olika processer. I det arbetet ser jag många arbetsuppgifter som inom överskådlig framtid kommer att kunna göras snabbare och bättre av program istället för av människor. Det görs redan idag på vissa av de arbetsplatser jag arbetar på (är konsult).
Det handlar inte om triviala uppgifter utan kan vara t.ex. serverhantering eller underhåll av databaser och liknande system. Uppgifter som det funnits/finns detikerade arbetslag till att göra kan tas över av utvecklaren själv som bygger applikationen.
Detta är inte enda exemplet, t.ex. på Scania i Oskarshamn så har man automatiserat en stor del av processen för att konstruera hytter till sina lastbilar så man räknar med att samma antal arbetare ska kunna producera dubbelt så många hytter.
Till en början kan ju detta låta som enbart positivt, men om det skulle finnas en övre gräns på efterfrågan så blir ju det enda sättet att öka effektiviteten att börja skära ner på antalet arbetare.
I längden låter inte detta som en hållbar utveckling med den nuvarande samhällsformen. Så min fråga är vad ni har tänkt göra åt saken? Skattesänkningar åt de som jobbar kommer inte gynna de som blir ersatta. Man kan inte heller hitta på mer och mer komplexa arbetsuppgifter åt alla som blir ersatta.
Jag sökte på er hemsida och kunde inte hitta svaret på denna fråga.
MPs representant:
Hej <>!
Tack för ditt mejl!
Vad gäller människor som till följd av automatisering av alltfler tjänster riskerar att förlora sina jobb resonerar vi som följande: Inget förbud mot automatisering eller robotisering är på ingång, och hittills har det inte funnits någon forskning som visar på att ett sådant behövs. Följande citat kommer från statens offentliga utredning 2016:72 "entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet": "(...)Flera forskare finner helt enkelt blygsamma eller inga negativa sysselsättningseffekter av den automatisering, digitalisering och robotisering som hittills ägt rum (Graetz and Michaels 2015, Gregory m.fl. 2015).20 I stället hävdar t.ex. Nordhaus (2015) att arbetstillfällena inte kommer att bli färre, men annorlunda. Det innebär omstruktureringsproblem, kostnader och ekonomisk-politiska utmaningar.
Sammantaget kan konstateras att den nya teknikens effekter på arbetskraftsefterfrågan bör tas på största allvar och kommer sannolikt innebära omvälvande förändringar. I dagsläget är det emellertid svårt att slå fast att fler arbeten kommer att försvinna än vad som skapas. Än mer avlägset ter sig en framtida massarbetslöshet p.g.a. dessa tekniska framsteg. "
Enligt detta är det alltså möjligt, till och med troligt, att framtidens jobb inte kommer att vara desamma som de jobb vi har idag och att många arbetstillfällen som finns nu automatiseras bort, men ersätts av nya. Att mängden arbetstillfällen skulle minska finns det inga större belägg för i den samlade forskningen.
Hoppas det var svar på frågan!
Allt gott!
Vänliga hälsningar Miljöpartiet de gröna
Jag:
Hej!
Förbud mot automatisering eller robotisering ger jag själv inte mycket för då jag inte tror man kommer kunna konkurrera alls utan det.
Jag vet dock inte om jag anser att ni har rätt i påståendet att "mängden arbetstillfällen skulle minska finns det inga större belägg för i den samlade forskningen". Här är ett urval av rapporter och artiklar som hävdar motsatsen:
Frey and Osborne (2013)
Human + machine: A new era of automation in manufacturing
54% of EU jobs at risk of computerisation
The future of jobs at risk of automation (2016) (fokuserad på sydostasien)
Artificial Intelligence, Automation, and the Economy (Obama administration) (fokuserad på USA)
A mighty contest (the Economist)
Det finns också data som visar att uppgifter man inte trodde var möjliga att automatisera tidigare faktiskt kan automatiseras:
Andrew McAfee and Erik Brynjolfsson (2014)
4 Reasons Why Technological Unemployment Might Really Be Different This Time
Med det menar jag att även om Sverige enligt en av de ovanstående rapporter har lägst mängd enkelt automatiserbara jobb inom EU (46%) så tycker jag inte man ska sitta säkert. Om man skulle dela in jobb i kategorier efter hur svåra de är att automatisera, så menar jag också att om man "löser" ett jobb inom en kategori så är det bara en tidsfråga innan alla jobben i den kategorin är automatiserad. Likt hur det fungerar med algoritmer inom datalogin (dvs löser en algoritm ett problem i en problemklass kan man enkelt modifiera den så den löser andra problem inom klassen).
Jag måste också säga att jag blev rätt förvånad över ert svar, jag såg intervjun med Isabella Lövin på SVTs Opinion live och hon uttryckte sig positivt till att korta ner arbetstiden, vilket är något som presenterats som förslag för att mildra effekten av bl.a. Larry Page (Google) [Inser här att det är lite otydligt skrivet, jag menar alltså mildra effekten av automatiseringen, inte effekten av bl.a. Larry Page ;)]. Detta var alltså inte Miljöpartiets officiella ståndpunkt i frågan utan bara Isabellas egna åsikt? Det enda jag kunde hitta som nämner detta på er hemsida var en artikel under Västergötland. Eller ni kanske bara förespråkar denna förändring helt utan koppling till automatiseringen?
MPs representant:
Hej igen <>!
Vi tar till oss av dina synpunkter.
Miljöpartiet är annars positiva till att sänka normalarbetstiden och införa mer flexibel arbetstid. Framför allt gäller det inom välfärdsyrken. Eftersom vi generellt lever längre kommer vi också att behöva arbeta längre om vi ska kunna ha ett hållbart pensionssystem. Utan en höjd pensionsålder kommer finansieringen av pensionssystemet inte att fungera, och de som går i pension i framtiden kommer inte att ha en rimlig pension. Samtidigt ser vi att det trots längre livslängd är väldigt olika hur länge människor orkar jobba - i tyngre yrken kan man vara väldigt sliten i kroppen och redo för pension redan tidigare. När vi höjer pensionsåldern är det därför viktigt att vi samtidigt skapar en mer flexibel arbetsmarknad där människor har större rätt att styra över sin tid.
Allt gott!
...
Allt som allt så var det ju trevligt att få lite källor citerade till varför de tycker som de gör, men i övrigt så känns det som deras åsikter är väldigt lika KD och Liberalernas i denna fråga. Att de skulle ta till mig sina synpunkter känns ju lite copy paste, och att höja pensionsåldern vet jag inte riktigt varför man tar upp - känns ju som det skulle ha effekten att höja arbetslösenheten ännu mer. Kanske är för att man vill kunna hålla kvar folk i jobbet tills det är helt automatiserat och man inte behöver lära upp någon ny till ett jobb som ändå kommer försvinna om ett par år? Jag bara spekulerar.
De partier som ännu inte svarat på mejl jag skickat, och jag börjar ju tvivla på att de kommer göra det, är alltså M, S, SD och C.
Mina egna tankar är ju att V i alla fall är på rätt håll med att sänka arbetstiden, jag vet dock inte om 6 timmar är att ta i för mycket på en gång. Men en sänkning i arbetstid skulle ju i varje fall göra arbetskraften dyrare, förutsatt samma lön, vilket också bör påskynda själva automatiseringsprocessen, då det blir mer lönsamt för företagen att ersätta den anställde. Sen är det ju självfallet viktigt att inte alla intäkter går till de få som äger "robotarna" allt eftersom personer försvinner från arbetsmarknaden. Bill Gates har ju föreslagit en skatt på robotarnas arbete, men det känns som det kan hämma utvecklingen om man tar bort incentiv till automatisering.
Det är dock inte helt självklart, det vore ju ett bakslag om företag istället för att automatisera hade valt att flytta till länder med billigare arbetskraft. Det är ju alltså helt klart någon balansgång som behöver gås här. En känsla jag får är att det vore skönt om partier inte behövde "slagordsförslag" likt "vi ska ha 6 timmars arbetsdag!" utan att det gick att uttrycka sig lite mer varsamt som att man "vi vill justera ned arbetstiden som ett svar på automatiseringen". Nu kommer det ju i princip ses som ett misslyckande om man "bara" skulle sänka arbetstiden till 7 timmar. Men jag antar att man inte blir vald på sånt.
Vad tycker ni om de här, kanske inte helt oväntade, svaren?
submitted by driverdone to svenskpolitik [link] [comments]


2017.08.17 21:27 politiksnubben Tips till er som är blyga/tycker det är jobbigt med interaktion med andra människor

Jag har märkt att det är många på Sweddit som är blyga, eller som på annat sätt tycker att det är jobbigt med interaktion med andra människor. Vem är då jag? Jag heter Victor och jag arbetar som studie- och yrkesvägledare, dvs jag träffar människor hela tiden. Tidigare kunde jag tycka att det var lite halvjobbigt i vissa situationer, ex. när man ska mingla på fester och så vidare. Det har jag dock kommit över för länge sedan och jag tänkte ge er lite tips.
  1. Var inte rädd för att hälsa. Om den andra personen inte hälsar tillbaka eller ignorerar dig är det den personen som är en idiot - inte du. Alla vettiga människor hälsar om någon hälsar på dem och gör man inte det, då är man en idiot eller så är personen ex. väldigt blyg. Är personen blyg? Bra, då vet du hur det är och då är det bara att ta det långsamt och ta samtalet som det kommer, det kanske blir tyst ibland men lite tystnad har aldrig dödat någon. Ignorerar personen dig däremot, då är personen en idiot och då är det bara att gå vidare till nästa. Det kan ju faktiskt vara så att personen inte hörde dig också. Det händer ;)
  2. Var inte rädd att fråga andra om de vill hitta på något. I vuxen ålder är det rätt många som upplever att det är svårt att hitta kompisar, vilket är rätt märkligt med tanke på hur många det är som upplever samma sak. Det är inte svårare att skaffa kompisar i vuxen ålder än vad det var i barndomen. Sättet du skaffar vänner på är dock helt annorlunda och du måste antaligen hoppa utanför din comfort zone för att hitta en polare. Spelar den som du vill umgås med fotboll? Fråga om han/hon vill kicka lite boll, även om du suger. Är du sämst, säg det och driv lite med dig själv - man kan inte vara bra på allt, men man kan fan alltid vara jävligt trevlig och då är det inga problem. Det går inte heller lika fort i vuxenlivet som i barndomen, så ha tålamod och stressa inte fram någon vänskap. Släng ut lite beten här och var och fråga lite olika folk om de vill hänga, vill de inte hänga? De kanske faktiskt är upptagna och då kan du fråga en gång senare, vill de ändå inte hänga eller har en kass ursäkt, gå vidare till nästa. Det är alltid någon som vill vara din homie.
  3. Skaffa lite självdistans. Alla gör bort sig, men folk verkar glömma bort det. När vi gör bort oss då hakar vi upp oss på det som fan, men hur jävla ofta tänker du på din polare som kissa på dig i fjärde klass egentligen? Och om du nu gör det, skulle du reta personen för det eller döma personen för det? Om en person blir lite för full på julfesten och gör bort sig men sedan ber om ursäkt för sitt beteende? Då är det oftast ingen big deal och det är knappast så att du ligger och tänker på det varje kväll? Alla är mänskliga och alla skämmer ut sig och gör fel ibland, skaffa lite självdistans och lär dig att skita i det. Nästa gång du gör bort dig, tänk hur du skulle reagerat om det var någon annan som gjort samma sak. Hade du verkligen brytt dig så jävla mycket en vecka senare? Om inte, nä, då var det inte så jävla farligt och då kan du skratta åt det.
  4. Utmana dig själv. Det här är det absolut viktigaste för att växa som människa. Ibland har vi alla dåliga perioder och då är det helt okej att hoppa över vissa saker, men gör vi det till en vana då växer vi inte längre som människor, utan snare krymper vi. Utmana därför dig själv så fort du får chansen, även om det känns jobbigt. Frågar någon om du vill med på en fest, men du dricker inte? Gå dit nykter då och testa i alla fall. Suger det så vet du ju det till nästa gång. Vill någon att du testar en sak du aldrig testat förut? Gör det då, även om det känns jobbigt. Det kanske blir din nya hobby.
  5. Våga bjud ut den där jävla tjejen. Säger hon nej? Vem fan bryr sig. Om hon inte vill gå ut med dig och är en vettig person, då kommer hon att vara snäll när hon tackar nej och då spelar det ingen roll. Är hon en idiot, då kan hon vara taskig och skratta, men då är det hon som ser ut som och som är en idiot - inte du. Skratta istället åt henne i ditt inre för att hon är en så misslyckad människa att hon måste trycka ner andra för att må bättre själv. Antaligen kommer hon att bli jävligt olycklig i framtiden, om hon nu inte redan är det. Det bästa är att det finns ett alternativ till.. Det är, tänk om hon säger ja? Ni blir ihop, gifter er, skaffar villa, volvo och unge. Ptja, då kan det väl vara värt den där minutens obehag?
Livet är inte alltid på topp, även jag har mått dåligt, men du kan själv påverka hur länge du är på botten genom att lära känna dig själv och ta tag i din personliga utveckling. Vad fan väntar du på?
Har någon annan andra tips, shoot. Kan väl vara bra med en samlingstråd för tips.
EDIT: Boktips till alla som vill lära sig att snacka med människor http://images.kw.com/docs/2/1/2/212345/1285134779158_htwfaip.pdf
submitted by politiksnubben to sweden [link] [comments]


2017.03.27 17:08 StefanStenStark Förslag till röstningen som börjar onsdag och avslutas på söndag.

OK jag har läst igenom de förslag som spelare har tagit upp men jag insåg att de flesta förslag har fått feedback från andra spelare. Detta betyder att ni kanske vill ändra lite på de förslag som ni först tog upp.
Vi vill dock ha färdigt röstning om regler före vi börjar nästa säsong och det ser ut som att den här säsongen kommer ta slut på söndag. Det vi kommer göra är att de spelare som fortfarande vill att vi ska rösta om deras förslag får presentera deras förslag här och sen på onsdag så skapar jag en ny tråd med alla de förslag som har tagits upp och en röstning som är kopplad till förslagen. Röstningen är öppen fram till söndag då resultatet kommer presenteras. Lagom till sista söndagen för säsongen.
Det är ok att kopiera ditt tidigare förslag utan att ändra på förslaget efter den feedback som gavs. Det är ditt förslag. Om du har flera förslag så gör ett svar för varje så att det är lätt att se de olika förslagen.
Presentera ditt regelförslag här nedanför genom att börja ditt svar med Regelförslag
Exempel på ett förslag. Som vi även kommer rösta om är:
Regelförslag
Max 2 militäridéer
Vi har prövat att spela med max 2 militäridéer. Men jag uppfattar det som att det finns delade meningar om vi ska spela med detta. Mitt förslag är att vi fortsätter med detta eller att vi går tillbaka till det vi hade tidigare utan begränsning av militäridéer
Alternativ 1
Vi fortsätter att spela med max 2 militäridéer
Alternativ 2
Vi har ingen begränsning på militäridéer
Avslut
De förslag som har diskuterats tidigare går att hitta i de här trådarna:
https://www.reddit.com/SwedditUniversalis/comments/61152j/ett_till_snabbt_regelf%C3%B6rslag/ https://www.reddit.com/SwedditUniversalis/comments/610xsy/f%C3%B6rslag_om_nyb%C3%B6rjarregion_eller_nyb%C3%B6rjarsidospel/
https://www.reddit.com/SwedditUniversalis/comments/60fjtd/diskussion_ang%C3%A5ende_allianser_med_fredade_l%C3%A4nde
https://www.reddit.com/SwedditUniversalis/comments/5zdusm/diskussion_om_ett_regelf%C3%B6rslag/
https://www.reddit.com/SwedditUniversalis/comments/5zbg8g/l%C3%A5t_oss_prata_lite_om_intervene/ https://www.reddit.com/SwedditUniversalis/comments/5yz2du/utv%C3%A4rdering_av_regler_den_h%C3%A4r_s%C3%A4songen_och/
https://www.reddit.com/SwedditUniversalis/comments/5zf2dt/minns_ni_n%C3%A4r_condottis_faktiskt_var_roligt/
Tldr: Presentera ditt förslag i den här tråden efter exemplet. På onsdag skapar jag en ny tråd där jag kopplar ihop förslagen till en röstning. På söndag presenteras resultatet av röstningen
Lista på förslag
Regelförslag
Max 2 militäridéer
Vi har prövat att spela med max 2 militäridéer. Men jag uppfattar det som att det finns delade meningar om vi ska spela med detta. Mitt förslag är att vi fortsätter med detta eller att vi går tillbaka till det vi hade tidigare utan begränsning av militäridéer
Alternativ 1
Vi fortsätter att spela med max 2 militäridéer plutocratic och aristocratic räknas inte med i den gränsen
Alternativ 2
Vi har ingen begränsning på militäridéer
Alternativ 3
Max 3 militärideer, plutocratic och aristocratic räknas med i den gränsen
Regelförslag
Condottieri
Detta är något Plz tog upp men något jag själv vill se. Därför tar jag upp ett eget förslag om det.
Condottieri är inte så kul som det kan vara. Vi gjorde en snabb regel om condottieri när de kom in i spelet för att de förstörde de alliansregler vi hade. Men nu tycker jag att tiden är mogen för att komma på något bättre. Tanken är att enbart warleaders kan hyra in condottieri och de får enbart hyra in 10k trupper från ett land och bara en gång i kriget. Så om landets condottieri blir stackwipade kan de inte hyra ut trupper till samma spelare. 10k kommer ändras till 20k år 1650.
Alternativ 1
Vi ändrar reglerna om condottieri till det nya förslaget
Alternativ 2
Vi har kvar de tidigare reglern om condottieri
Regelförslag
Fredade länder interaktioner:
Man borde inte få alliera ett fredat land, man får behålla alliansen om man redan hade det dock, undantaget vore om det fredade landets spelare har gett sitt godkännande i förhand att ett specifikt land får alliera honom.
Jag tycker också att man borde få dra in det fredade landet i krig, dock eftersom motståndarna får inte ta land från det fredade landet så känns det något fair om vi förbjöd även dess allierade att ge land till den fredade i freds avtal, kort sagt så kan inte ett fredat land expandera under freds avtal av andra spelare.
Rörande frågan om ett fredat land borde följa allians reglerna eller inte så tyckte jag först att det ska inte gällas som allierad för AI är så pass dum.
Men när jag tänkte efter (dock så är jag kanske bara trött och dum just nu) så ser jag inte helt ett scenario där det skulle skada andra för mycket om man lät fredade länder följa reglerna, för om du behöver fortsätta vara allierad med denna AI så bara var det, om det inte är tillräckligt för ge dig säkerhet på grund av att AI är så dum så måste du ju hitta en annan spelare att alliera dig med, i såna fall så har du ju nu en ny allierad och kan släppa din AI allians.
En kompromiss skulle ju kunna vara att fredade länder som är GP kostar 1 allians slot, är de inte GP så är de gratis.
Alternativ 1
Spelare får inte alliera ett fredat land som de inte redan är allierad med såvida de har inte fått tillstånd i förhand. Spelare får inte ta eller ge land åt eller från det fredade landet, det fredade landet får dock dras ut i krig av allierade.
Det fredade landet tar 1 allians slot om det är GP, annars är det gratis.
Alternativ 2
Länder som är fredade kostar en alliansplats. Bara de som redan är allierade med det fredade landet kan vara allierade med landet.
Alternativ 3
Vi ändrar inte på reglerna
Regelförslag
Vasall Reglering
Det mest aktuella för mig är att ändra vår vasall regel, just nu mäter vi vasallen mot sin overlord, det betyder att en overlord med 200dev totalt med sin vasall kan mycket väl inte få ha några allierade alls ifall overlord landet är för litet.
Medan en overlord med 1000dev som har en vasall i samma storlek får fortfarande ha 2 allierade, detta är bakvänt om du frågar mig mot hur vi borde köra, jag skulle vilja se att om det ska finnas nackdelar med ett lands storlek så ska det ju vara när du blir större, inte när du blir mindre.
Jag vill se vasall regeln jämföra med en konstant istället för nuvarande variabel, såsom att om vasallen är halva storleken till GP2 så tar den en allians slot, jag har inte gjort matten så kanske är 1/3 bättre än hälften men ni förstår min poäng hoppas jag.
På det sättet så spelar alla overlords på lika villkor åtminstone.
Bristen jag kan se i mitt egna förslag är ju att teoretiskt så skulle man ju kunna ha massa små vasall spelare som alla håller sig under den gränsen, så det vore kanske bättre att räkna ihop hela bunten som en helhet, så om alla tillsammans är högre än 1/3 av GP2:s dev så kostar det 1 allians slot, och är alla tillsammans högre än 2/3 så kostar det båda 2 slotsen, eller något liknande.
Alternativ 1
VasalleMarches/Unions räknas ihop för total development, är de över 1/3 av GP2 Dev så tar de 1 allians slot, är de över 2/3 så tar de 2 slot.
Alternativ 2
Vi har kvar de regler om VasalleMarches/Unions som vi har nu
Regelförslag
Man får max ha 1 GP allians:
Denna regeln är i grunden bra, då den hindrar GP nationer från att klumpa ihop sig och dominera alla andra. Men den har en stor brist som får allianserna att bli skeva. Alla icke GP nationer får också endast alliera sig med 1 GP nation och detta gör att en GP nations allians block är automatiskt starkare än en icke GPs.
T,ex. Det är ett krig mellan 2 allianser. En GP nation förklarar krig mot en icke GP. GP nationen kallar in sina allierade som består av en GP och en vanlig nation. Försvararen gör samma sak, men det är här det blir skevt. Eftersom båda krigsledarna får endast ha en GP som allierad, så kommer de olika allianserna som starkast alltid vara 2GP + 1V vs 1GP + 2V. Detta gör att en GPs allians block kan alltid vara starkare än en vanlig nations allians block, men inte tvärtom.
Mitt förslag är att man har en striktare begränsning på antalet GP nationer man får alliera sig med ifall man själv är en GP, men ifall man är en vanlig nation så får man alliera sig med 1 mer GP än vad en GP får göra. Så som de andra allians reglerna ser ut idag, så kommer en GP nation endast kunna alliera sig med 1 annan GP nation, medans en vanlig nation kan alliera sig med 2 GP nationer. Istället för 2GP + 1V vs 1GP + 2V, så blir det 2GP + 1V vs 2GP + 1V oavsett ifall du anfaller en vanlig nation eller GP.
Alternativ 1
Icke GP nationer får alliera sig med 1 mer GP nation än vad en GP nation får göra.
Alternativ 2
Vi behåller den nuvarande regeln.
Alternativ 3
Vi har inga regler som påverkar antalet GPs man får alliera sig med.
Regelförslag
Tre stycken vinstkategorier
Förslaget går ut på att vi ska utse vinnare inom tre olika vinstkategorier istället för bara inom en (score) som vi har nu. Just tre vinstkategorier tror jag är en bra avvägning mellan att man ska kunna vinna på flera olika sätt och att en vinst inte ska förlora alltför mycket prestige.
Alla vinstkategorier ska endast baseras på siffror. Alltså kommer inte vinnarna utses baserat på åsikteomröstningar. En vinst som baserades på omröstning tror jag för många hade varit betydligt mycket mindre värd då det gärna blir att inte alla röstar helt seriöst, många röstar baserat på vilka som var snälla mot dem i spelet osv. Är dessutom roligare om man hela tiden kan se hur nära vinsten man är inom de olika kategorierna.
Det ska också vara möjligt att vinna flera kategorier, så målet ska ju självklart vara (hur svårt det än må vara) att vinna alla tre. Anledningen till att jag vill ha det här förslaget överhuvudtaget beror på att som det ser ut nu har man ungefär ~10 stycken länder man mer eller mindre måste välja mellan om man tänker gå in för att vinna spelet i score. Väljer man länder som ayutthaya, norge och sligo är det enormt svårt, för att inte säga omöjligt att vinna spelet i score. Lyckas man åstadkomma exempelvis högst income med sligo och ha stora delar av världen under sin kontroll är det kanske dock mer imponerande än att vinna i score som exempelvis ottomans. Kan man endast vinna genom score blir det ofta också klart att man inte har en chans på vinsten många många år innan spelet är över.
En del av er bryr er säkert inte om att vinna alls (och exempelvis sätter upp egna mål eller bara tycker det är kul backstabba så många som möjligt) och tycker det här förslaget är helt meningslöst. Jag tror dock att ganska många (räknar in mig själv till den här gruppen) tycker att det är roligt att ha några fasta vinstmål att spela emot. Det här förslaget borde förhoppningsvis inte heller på något sätt förstöra för er som inte bryr er om vinster alls.
Alternativ 1
Vi fortsätter att utse en vinnare per säsong endast baserat på score.
Alternativ 2
Vi utser vinnare inom tre olika kategorier (kategorierna baseras bara på siffror och samma spelare kan vinna flera kategorier). Förutsatt att detta alternativet skulle vinna så gör vi en till omröstning senare (ska vara färdig innan s08 börjar dock) där vi röstar fram de tre vinstkategorierna (då vi inte har hunnit få in särskilt många ännu).
Regelförslag
Aktivera victorycards
Alternativ 1
Aktivera victorycards
Alternativ 2
Fortsätta ha victorycards inaktiverade.
submitted by StefanStenStark to SwedditUniversalis [link] [comments]


2015.08.09 23:41 Frappeshino Högskoleprovet info

Här är info för dig som antingen är ny eller önskar hjälp med frågor om högskoleprovet. Har ni några synpunkter eller frågor så lämna en kommentar så löser vi det!
Vilka får skriva?
Alla får skriva högskoleprovet oavsett ålder eller om man inte är Svensk medborgare de enda kraven är att man anmäler sig under anmälningstiden samt betalar en avgift på 450 kronor INNAN anmälningstiden går ut, misslyckas man med detta får man inte skriva den provdagen.
Regler:
Man får enbart medbringa följande hjälpmedel, blyertspenna, suddgummi, pennvässare , rak linjal utan formler på(det delas även ibland ut papperslinjaler på provplats men ta med en för säkerhets skull!), överstrykningspenna samt armbandsur(det är inte garanterat att det finns en klocka i salen och man får INTE använda sig av elektroniska hjälpmedel som miniräknare och mobil vill ni hålla koll på tiden gäller enbart armbandsur!)
Man skall uppvisa sin legitimation på plats! Om man misslyckas med detta så får du inget giltigt resultat.
Man får inte störa de andra provdeltagarna ifall provledaren anser att man gör det kan man riskera att åka ut ur salen, detta gäller även för mat o dryck. Om ni dricker och äter tyst kan ni beroende på vad provledaren säger få göra det, men förvänta er inte att ni får det utan spara maten till rasterna
Tips till er som ska skriva för första gången
Det finns dock vissa saker som är viktigt att tänka på. Även om det inte finns någon åldersgräns så är den Kvantitativa del utformad efter matte 1b som oftast läses i årskurs ett(1) under gymnasiet då personerna oftast är runt 16 år gamla så personliga rekommendationen är att man skriver högskoleprovet som tidigast i 9:an. Även om jag själv tycker att man inte bör skriva så tidigt som i 9:an då det kostar 450 kronor per skrivning utan att istället börja när man går sin andra termin på gymnasiet.
Bara för att de utgår från matte 1b så betyder det inte att man som läst kursen kommer prestera bra på provet, för att förbättra sina resultat så måste man träna! Denna tråd ger många tips om hur länkar och appar som hjälper en att utvecklas. Det går även att träna på gamla prov här.
Hur fungerar högskoleprovet?
Högskoleprovet är ett prov som genomförs i Sverige(kan även göras i andra länder, läs mer här)
Högskoleprovet består utav fem stycken olika provpass, dessa provpass är antingen "kvantitativt provpass" eller "Verbalt provpass". Det är fyra stycken av de fem proven som kommer att räknas till ditt resultat två kvantitativa och två verbala. Det femte provet är ett "spökprov" detta är för att de som gör provet skall kunna testa frågor inför framtiden, man får reda på vilket av de 5 passen som var ett "spökpass" EFTER man har gjort alla provpass, dock inte av provledaren utan på studera.se eller deras facebooksida. Det går även att ta reda på spökprovet om man besöker diskussioner om högskoleprovet som här eller en flashbacktråd efter provet är gjort. Detta är för att inte alla får samma "spökprov" utan olika orter får olika "spökprov" och man kan då jämföra sitt med andras och då få ut vilket som antagligen är "spökprovet". Mellan varje provpass så får man en rast på cirka 25 minuter(var bered att gå in i salen fem minuter innan provledaren sagt för att det ska gå smidigt med att starta nästa provpass!).
Du kommer att få en kallelse till din e-post cirka en vecka innan provet skall skrivas, i detta mail kommer du få veta vart du kommer skriva någonstans, när du skall vara där och när du beräknas vara klar, se till att ta den tidigare bussen/spårvagnen för att inte missas prover på grund utav något trams med trafiken. Se även till att vara där innan utsatt tid så provledaren hinner kontrollera allas ID.
Provledaren kommer att ge info om hur den vill att ni skall ha era saker placerade på bänkarna vart ni ska sitta vart ni kan hänga av er kläder och väskor hur ni ska göra provet, när ni har raster och om det blir några ändringar i schemat kommer provledaren berätta detta för er.
Ni kommer även kunna fråga provledaren frågor som inte är direkt relaterade till frågorna som ni skall svara på, påkalla provledaren genom det sätt den sagt eller genom att räcka upp handen tyst!(så att du inte stör de andra i salen).
Hur ditt resultat beräknas
Resultatet från högskoleprovet visas på en skala mellan 0(lägsta) och 2(bästa) och ökaminskar med 0.05 per poäng dvs 0.90/0.95/1.00/1.05/1.10/1.15/1.20 osv. Genomsnittet är varierande från prov till prov men brukar ligga runt 0.90 poäng.
Poängen baseras på en normering av resultaten. Den kvantitativa delen och verbala delen normeras separat, detta menas att du kommer att få två olika resultat ett för den kvantitativa och ett för den verbala. Dessa resultat sträcker sig från 0 till 2 poäng.
Om du räknar ut ditt resultat med svarspappret samma dag som du skrev provet så behöver du rätta de kvantitativa proven för sig och de verbala proven för sig. Med andra ord så lägger du ihop båda kvantitativa provens korrekta svar för att sedan gå efter förra provets normeringstabell, denna. Sedan gör du samma sak med de verbala proven.
Du borde nu ha fått två stycken svar ett för den kvantitativa delen och ett för den verbala delen. Du skall nu addera dessa med varandra så du har ett tal, slutligen så ska du ta detta ny talet delat på två(2)
Ex. du har fått 1.2 på den kvantitativa delen och 1.1 på den verbala delen. Nu skall du addera dessa 1.2+1.1=2.3
Nu skall du ta det nya talet delat på två 2.3/2=1.15
Nu har du ditt svar om du skulle skrivit förra gången! Detta är eftersom du jämförde med förra provets normeringstabell, detta betyder att det svar som du räknar ut själv inte är garanterat att vara det resultat som du kommer att få! Men det är dock nära! Resultatet brukar inte röra sig stora steg, utan du kan räkna med att vara nära det du själv kommit fram till med en spridning på cirka +/- 0.1 poäng.
Facit släpps samma dag som högskoleprovet skrivs MEN normeringstabellen släpps fyra(4) veckor senare, med denna får du ditt officiella resultat som du kan hitta på ditt konto du skapade när du anmälde dig!
Det var detta jag kom att tänka på, lägg gärna till info som jag har missat att skriva så gör jag en edit och lägger in erat tips med namn!
Tack och hej denna post är skriven av mej, jag har använt studera.se som huvudkälla för info.
//Frappeshino
Edit: Tack spangel för tipset om hur man snabbt kan ta reda på vilket spökprovet är!
submitted by Frappeshino to hogskoleprovet [link] [comments]